Otillbörlig påverkan - en studie av begreppet otillbörlig påverkan och dess betydelse för domstolens bedömning av barnets bästa

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: I vårdnad, boende och umgängesmål ska domstolen ta hänsyn till barnets vilja, som ett led i bedömningen av barnets bästa. Bedömningen försvåras dock ibland av att barn uttrycker sig på ett sätt som egentligen inte representerar deras verkliga vilja. Vad de uttrycker är istället ett resultat av påverkan från en förälder. Att barn i viss mån påverkas av sina föräldrar när de separerar är oundvikligt. Om en förälder medvetet påverkar barnet till att ändra inställning till den andra föräldern på ett negativt sätt kallas dock förälderns agerande för otillbörlig påverkan. Otillbörlig påverkan är ett rättsstridigt agerande. Otillbörlig påverkan kan ske på olika sätt och det finns ingen uttömmande lista över vilka ageranden som faller in under begreppet. Som röd tråd går det emellertid att utläsa att en förälders påverkan ska ha en negativ inverkan på barnets inställning till den andra föräldern, för att anses vara otillbörlig. Exempelvis kan det röra sig om att en förälder baktalar den andra föräldern inför barnet, uppmanar barnet att välja sida mellan föräldrarna eller överför sin egen negativa uppfattning och attityd gentemot den andra föräldern på barnet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken betydelse en förälders otillbörliga påverkan på barnet har för domstolens bedömning av barnets bästa. För att tillgodose syftet har en begreppslig analys gjorts för att se hur otillbörlig påverkan förhåller sig till de närbesläktade begreppen umgängessabotage och föräldraalienation. Uppsatsen visar att en förälders otillbörliga påverkan på barnet har en viss betydelse för domstolens bedömning av barnets bästa. Betydelsen skiljer sig dock från fall till fall eftersom bedömningen ska göras i det enskilda målet. En förälders otillbörliga påverkan brukar dock sällan ensamt avgöra utgången i vårdnad, boende och umgängestvister. Andra omständigheter som kontinuitetsprincipen och barns behov av trygghet och stabilitet kan istället väga tyngre i bedömningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)