Stadsodlingens roll i den hållbara staden : En översiktlig rapport

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Industriell ekologi; KTH/Industriell ekologi

Författare: Elisabet Larsson; Sanna Setterwall; [2013]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

Stadsodling är ett aktuellt ämne som är relativt outforskat. Världens städer växer i och med ökad urbanisering och befolkningstillväxt samtidigt som fossila bränslen och andra ändliga resurser sinar. Det innebär att sättet maten som konsumeras i städerna produceras på måste förändras, stadsodling kan vara en del av denna förändring. Den här rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hållbara staden – vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mätta den ökande befolkningen. Att använda outnyttjade platser i städerna för odling kan minska behovet av att utöka andelen jordbruksmark, något som skulle innebära att värdefulla naturområden försvann. Stadsodling leder till minskade transporter, mindre användning av gifter i odlingen och en mer levande stad. Ökade grönområden bidrar till bättre luft, minskad översvämningsrisk vid häftiga regnväder och minskad värmeeffekt på sommaren. Gröna tak och väggar på byggnader fungerar isolerande och kan minska behovet av uppvärmning på vintern och kylning på sommaren. Stadsodling kan även öka biodiversiteten i städerna då pollinerare, fåglar och andra arter lockas av heterogena odlingar. Den har även positiva ekonomiska och sociala effekter. En stadsodlingsmarknad kan skapa nya arbetstillfällen och kollektivt skötta odlingar leder till tryggare områden då människor lär känna varandra. Stadsodlingar har även positiva pedagogiska effekter då stadsbor lär sig mer om livsmedelsproduktion och lokala ekosystem. Mycket tyder på att stadsodlingen har en viktig roll att spela i framtidens hållbara städer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)