Är kvotering gardering? En kvalitativ studie av styrelsenära chefers syn på konsekvenserna av kvoterat styrelsearbete

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Författare: Hanna Källström; Nathalie Silvola; [2018-08-29]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Trots att Sverige listas som det fjärde mest jämställda landet i världen (World EconomicForum, 2016), består enbart 28 % av våra bolagsstyrelser av kvinnor (Albright, 2016). Det ärbakgrunden till den kvoteringslag som Regeringen den 9 september 2016 föreslog (Regeringen, 2016). Debatten som följde förslaget har varit både medial och politisk med positiva argument som att kvotering är nödvändigt för att skapa förändring (SVD (1), 2016), och negativa som menar att förslaget inkräktar på äganderättens förmån att få välja sina egna representanter (Kristdemokraterna, 2016). Kvotering har också antagits leda till minskad kompetens i bolagsstyrelser (SVD Näringsliv, 2016). Syftet med uppsatsen är dels att skapa en ökad förståelse för hur högt uppsatta chefer i Göteborg ser på kvoteringsförslaget men också vilka konsekvenser de tror att lagförslaget skulle kunna leda till. Uppsatsen är därför baserad på en kvalitativ studie av tio högt uppsatta chefer från välkända företag i Göteborgsområdet. Eftersom lagstiftad kvotering gällande bolagsstyrelser inte exklusivt skulle påverka enbart bolagsstyrelser, utan även ha en inverkan på hela näringslivet så är urvalet istället centrerat till chefsnivå.Uppsatsens slutsats och resultat fastställs till att majoriteten av cheferna i denna studie uppfattar lagstadgad kvotering som negativt med bakgrund i en rad argument. Den ultimata förväntade konsekvensen av lagförslaget är att makthavare kommer tvingas ur sitt bekvämlighetsmönster, vilket ytterligare kommer trigga de spärrar som skapar informell makt. Den informella makten gynnas i sin tur av kvotering, eftersom att kvotering hjälper bolaget att upprätthålla den fasad som enligt Czarniawska (2005) är nödvändig för att det informella arbetet ska kunna fortgå, löskopplat, precis som innan. Kvinnor tilldelas med andra ord formella positioner, men lyckas i majoritet inte erövra den informella, reella (Brunsson & Olsson, 1990), makten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)