Pedagogisk uppföljning, finns den? Specialpedagogers upplevelser av elevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning

Sammanfattning: Sammanfattning/AbstractJohanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser avelevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogicalassessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogicalenquirySkolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola.Syftet är att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av denpedagogiska utredningen. Vidare vill jag också undersöka vilka tankar som finns kring de nyaallmänna råden som publicerats 2014. Arbetet ger också en översikt av tidigare forskning ompedagogisk utredning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och en fenomenologisk ansats vill jagundersöka:• Hur ser rutinerna ut kring uppföljning av en pedagogisk utredning ?• På vilket sätt är eleverna involverade/delaktiga i uppföljningen av pedagogisk utredning?• Vilka tankar har specialpedagogen kring de nya allmänna råden för arbete med extraanpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram?De teoretiska ansatserna i undersökningen är Socialkonstruktivistisk teori samt Sociokulturell teori.Resultatet visar att gott samspel och kommunikation har en avgörande betydelse för att skapagoda förutsättningar för arbetet kring pedagogisk utredning. I en väl fungerande organisation visarresultatet att tydliga riktlinjer och struktur resulterar i att uppföljningen av pedagogisk utredningfinns med som ett naturligt moment. Det är också i den väl fungerande organisationen somelevperspektivet oftast finns med. I organisationer där riktlinjerna och kommunikationerna ärotydliga och där arbetsbördan upplevs som ansträngd visar resultatet att brister i uppföljning avpedagogisk utredning är vanligt. Respondenternas svar på varför uppföljningen uteblir ochelevperspektivet ibland glöms bort beror i första hand på arbetsbelastningen. Här beskrivs också hurspecialpedagogens sociala position på arbetsplatsen påverkar det specialpedagogiska arbetet. Harrektorn en god inställning till det specialpedagogiska arbetet skapar det också en positiv inställningbland lärarna visar undersökningen. Ytterligare en faktor som kommer fram i undersökningen ärosäkerheten om vad man ska göra om det visar sig att insatserna inte fungerar. Undersökningenvisar att specialpedagogerna är mycket positiva till de nya allmänna råden och välkomnarSkolverkets riktlinjer som uppfattas som tydliga och välkomnas varmt i skolans värld enligtrespondenternaResultatet av undersökningen har lärt mej att förstå vikten av ett gott samspel med skolledningoch lärare. Har jag goda förutsättningar i mitt specialpedagogiska uppdrag är chanserna större attjag lyckas skapa goda rutiner och att jag ska vara extra uppmärksam på rutiner för pedagogiskuppföljning. Undersökningens resultat visar att en stressad arbetssituation kan medföra attuppföljningen av pedagogisk utredning uteblir. Stressen resulterar i att elevperspektivet i denpedagogiska uppföljningen ibland glöms eller väljs bort.Resultatet visar också hur kontinuerliga samtal med lärarna kan främja min position somspecialpedagog. Genom goda relationer skapar jag respekt för det specialpedagogiska arbetet somsedan kan ge större möjlighet till förändring i det pedagogiska arbetet bland lärarna. Minaambitioner som blivande specialpedagog kommer vara att ha kontinuerliga samtal med de läraresom så önskar och vara vaken för hur detta påverkar mitt arbete. Att ständigt utvärdera mitt arbeteger mig möjlighet att kartlägga vad som fungerar bra och vad som kan förbättras i mitt arbetssätt.Sökord : Allmänna råd, Involvering , Uppföljning, Pedagogisk utredning.