En teoretisk granskning av ekonomiska, energioch miljömässiga för- och nackdelar med mesofil rötning av avloppsslam : Fallstudie på Rättviks avloppsreningsverk

Sammanfattning: Inom VA-branschen ökar energi- och miljömedvetenheten. Detta har lett till en önskan om att ta vara på resursinnehållet i avloppsslammet, vilket kan tas tillvara genom rötning. Men precis som andra slambehandlingsmetoder har rötning flera olika föroch nackdelar. Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad kunskap gällande de generella ekonomiska samt miljö- och energimässiga för- och nackdelarna med rötning. Den första frågan som har ställts i examensarbetet är vilka för- och nackdelar som uppstår på Rättviks avloppsreningsverk vid användning av rötning respektive utan rötning. Den andra frågan som har ställts är hur nyttjandet av produkterna som bildas vid rötning kan öka. Examensarbetet har avgränsats till att fokusera på rötningens påverkan på avloppsreningsverket. Metoderna i detta arbete har varit litteratur- och dokumentsstudier samt personlig kommunikation för att inhämta relevant information. I arbetet har även en fallstudie gjorts på Rättviks avloppsreningsverk för att hämta information och granska rötning ur en verklig situation. För att svara på frågeställningarna har två olika scenarier för Rättviks avloppsreningsverk används. Scenario 1, dagens system, och Scenario 2, framtida system där rötningen har kompletterats med en gasklocka och gasmotor. Båda scenarierna redovisar styrkor som volymminskningen och färre transporter i jämförelse med om rötning inte används. Svagheter med systemen är att det är bland annat stort värmebehov på grund av att rötkammaren inte är isolerad. Vid jämförelser mellan scenario 1 och om rötning inte används redovisas teoretiska uträkningar besparingar på cirka 265 000 kronor år 2019 tack vare användningen av rötning på Rättviks avloppsreningsverk. Jämförelsen redovisar också att volymreduceringen måste vara 13 procent eller större för rötning ska bidra till besparingar. Vid jämförelse av scenario 1 och 2 redovisas en besparing på cirka 91 000, beroende på energifördelningen hos rötningen. En av slutsatserna som kunnat dras är att det troligen är lönsamt för Rättviks avloppsreningsverk att använda rötning, tack vare volymreduceringen. En annan slutsats är att åtgärder som gasklocka och gasmotor eller uppgradering till fordonsgas skulle förbättra användandet av biogasen. Dock skulle åtgärderna eventuellt inte vara ekonomiskt försvarbar i dagsläget men önskvärda i framtiden. Då belastningen troligen är högre med mer avloppsslam, vilket bidrar till en större biogasproduktion. Även ändring av slutomhändertagande och slutanvändning kan vara lämpligt för att öka nyttjande av resurserna i slammet men även på grund av framtida lagändringar.