Arbetslöshet bland utrikes födda : En studie ur ett kommunalt perspektiv

Sammanfattning: Arbetslöshet bland utrikes födda är en omdiskuterad och aktuell fråga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda är samhällsekonomiskt kostsamt och påverkar Sveriges tillväxt på sikt. Detta är särskilt problematiskt med tanke på de demografiska utmaningar som väntar Sverige, då ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krävs en effektiv integrationspolitik som fokuserar på orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda. Utifrån detta syftar studien till att undersöka om kommunala egenskaper påverkar arbetslösheten bland utrikes födda och om orsakerna till denna på så vis kan indikeras. Dominerande teorier och tidigare studier inom ämnet presenteras, där orsaker till arbetslöshet bland utrikes födda söks i arbetskraftens utbud, arbetsmarknadens efterfrågan, matchning på arbetsmarknaden och förekomsten av diskriminering. Studien genomförs med hjälp av en linjär regressionsanalys. Data från Statistiska centralbyrån (SCB) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) används för att undersöka kommunala egenskapers påverkan på arbetslösheten bland utrikes födda. Uppsatsens resultat visar en lägre arbetslöshet bland utrikes födda i de fall då en stor andel av befolkningen i kommunen kommer från nordiska länder. Därtill visar resultatet att arbetslösheten bland utrikes födda ökar mer än den generella arbetslösheten, vid en ökning av arbetslösheten i kommunen. Utbildningsnivån och kunskaper i svenska i kommunen visar ingen påverkan. Effekten av kommunens arbetsmarknadsstruktur och andelen utrikes födda från utomnordiska länder är utifrån studiens resultat svår att tyda och en mer omfattande studie är i dessa avseenden nödvändig. Uppsatsens resultat är i linje med tidigare studier och indikerar att arbetslösheten är lägre bland utrikes födda från norden. Vidare visar de variabler som inkluderats för att mäta påverkan av utrikes föddas produktivitetsrelaterade egenskaper inget statistiskt samband med arbetslösheten bland utrikes födda. Resultaten är tvetydiga och brister i data leder till att säkra slutsatser inte kan dras. Således är en mer omfattande studie nödvändig för att finna orsakerna till arbetslöshet bland utrikes födda.