Deliberativa samtal i klassrummet

Sammanfattning: Styrdokument och skollagen beskriver vikten av undervisning om demokrati. Skolinspektionen menar att deliberativa samtal är en bra metod för inlärning av demokratiska principer. Tidigare forskning visar på att deliberativa samtal utvecklar demokratisk kunskap, men även att det inte läggs stor vikt på deliberativa samtal i skolan längre. Det finns även många studier kring hur samtalen påverkar kunskapsinhämtning men inte hur pedagoger ser på metoden. Därför är syftet med undersökningen att undersöka hur pedagoger arbetar med och ser på att använda deliberativa samtal i undervisning om demokrati utifrån olika aspekter. Bland annat kunskapsinhämtning, pedagogens roll och krav samt för och nackdelar. De teorier som används för att analysera resultatet är det sociokulturella perspektivet, de olika demokraiidealen samt förklaringen kring deliberativa samtal. Fyra artiklar eller avhandlingar har redovisats som påpekar vikten av deliberativa samtal och vilka aspekter som är viktiga för att skapa ett deliberativt samtal. Det är en kvalitativ undersökning där intervjuer har valts som metod. Det är ett strategiskt urval där pedagoger som arbetar inom årskurs F-3 med kunskap om metoden har valts. Analysmetoden består av en tematisk matris för tydlighet. Studien har gjorts med hänsyn tagen till Vetenskapsrådets fyra etiska principer. Resultatet visar att samtliga respondenter arbetar liknande med deliberativa samtal, det vill säga antingen spontant eller strukturerat med hjälp av andra aktiviteter. Respondenterna har ungefär samma syn på deliberativa samtal. De anser att elever lär sig kunskap om demokrati genom deliberativa samtal, men även argumentationsförmågan, kommunikationsförmågan och förståelseförmågan. Respondenterna anser att deras roll är att vara en samtalsledare, men också att skapa ett öppet klassrum. Kraven som pedagogerna anser finns är att det måste vara ett öppet klassrum där alla får säga sin åsikt. De fördelar som finns är att eleverna lär sig kunskap och förmågor, samt att det är lätt att inkludera andra. De svårigheter som finns enligt resultatet är att det är svårt att inkludera alla och skapa det öppna klassrummet. Slutligen påpekar alla att det krävs andra metoder vid inlärning av demokratiska principer. Slutsatsen visar att respondenterna arbetar och ser på deliberativa samtal relativt lika, och i jämförelse med teori och tidigare forskning stämmer respondenternas syn och arbetssätt överens till stor del. Man kan forska vidare med detta genom att göra ett utvecklingsarbete, där man jämför en metod med deliberativa samtal för att se om det är en bra metod för inlärning i låga åldrar.