”Hen är ute, det är bra. Eller ja, kanske lite bra?” : En fallstudie om barns agerande gentemot de sociala lekreglerna.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Författare: Sofie Nyström; [2017]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur barn agerar i leken, med fokus på de sociala lekreglerna samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Jag vill i denna studie se i vilken grad de sociala lekreglerna synliggörs i en förskolegrupp, samt hur det kan påverka den aktuella leken. För att undersöka detta användes tre frågeställningar: Vilka beteenden syns i leken? Hur följer de olika beteenden på varandra? Hur är olika beteenden kopplade till olika barn? Detta är en fallstudie som fokuserar på en barngrupp inom en förskola. Strukturerade observationer med hjälp av ett observationsschema är gjorda under barnens fria fantasilek. Totalt observerades 13 barn i fem-årsåldern under fem olika lekar. Teoretiska utgångspunkter är i Batesons och Knutsdotter Olofssons kommunikationsteoretiska forskning, som ser leken som ett förhållningssätt baserad på leksignaler och metakommunikation.   Resultaten visar sekvenser där barn agerar utefter de sociala lekreglerna, samt sekvenser när barnen visar mindre förståelse för hur de ska agera. Ofta skedde sekvenser av båda förhållningssätten inom samma lek. Där brott mot lekreglerna gick att utläsa, fanns det ofta konflikter och avbrytanden av leken tätt intill. Brott mot en lekregel, ledde även oftast till brott mot de andra lekreglerna. Resultatet visade att konflikter, beteenden där barnen dominerade regelbestämmandet och samarbeten hade hög frekvens inom de observerade lekarna. Medan beteenden där barnen utvecklade regler under diskussion, nekade regler och lämnade leken hade lägst antal registreringar. Barnen visade mer förståelse för lekreglerna när det var mindre deltagande i leken, samt hamnade ofta i konflikter när andra barn sökte tillträde till leken. Resultaten visade även att barn har en tendens att inta olika roller när det kommer till regelbestämmandet i leken, där vissa barn i högre frekvens var dominerande och vissa valde att vara passiva. Dessa roller kunde även synliggöras vid flera av lekarna. Vid oförståelse för varandras perspektiv, kunde maktkamper bryta ut som riskerade att förstöra den aktuella leken. Kommunikationen var avgörande för lekens utveckling, och en aktiv dialog behövdes mellan de deltagande för att leken skulle fortlöpa. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)