Ekonomiska och sportsliga målsättningar En srudie av elitidrottsföreningars styrning

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Författare: Fredrik Landelius; Simon Lennermo; [2008-06-13]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Elitidrotten i Sverige har på senare år inom främst fotboll och ishockey blivit en miljardindustri. Föreningarna liknar allt mer affärsdrivande företag där allt större fokus läggs mot ekonomin. Det sportsliga är dock kärnverksamheten och ett problem som uppstår vid styrningen är att elitidrottsföreningarna måste beakta både ekonomiska och sportsliga mål för att nå framgång. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och förstå hur ekonomiska och sportsliga målsättningar kombineras i elitidrottsföreningar för att nå ett helhetsresultat. Dessutom är ett syfte att undersöka hur man kan föra ihop dessa målsättningar för att öka effektiviteten i målstyrningen. Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på elitidrottsklubbar i Sverige inom fotboll och ishockey. Vidare är studien baserad på herridrott samt att uppsatsen är inriktad mot en strategisk nivå, nämligen ledningen. Metod: Studien grundar sig på åtta kvalitativa intervjuer med ledningspersoner ifrån sex olika elitidrottsföreningar för att skildra hur ekonomiska och sportsliga målsättningar kombineras. Det empiriska materialet har främst analyserats utifrån existerande teorier om kort och lång målformulering för att kunna dra slutsatser angående elitidrottsföreningarnas målkongruens mellan ekonomiska och sportsliga mål. Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat visar att de sportsliga målen är primära och de ekonomiska målen är sekundära i en elitidrottsförening, där målkongruensen mellan dessa är tämligen svag. Finansiella resurser används som medel för att uppnå de sportsliga målen. Föreningarna börjar likna affärsdrivande företag i tankesättet, men det kvarstår en del arbete att tydliggöra och bryta ner målsättningarna i verksamheten. Det råder en personalbrist vilket leder till att ledningen inte hinner utveckla arbetet. Klubbarna ska inte sträva efter perfekt målkongruens. När det sportsliga går bra ska det ekonomisk följa efter, men sportsliga motgångar ska inte behöva leda till ekonomiska motgångar. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att detaljundersöka gränsöverskridande styrverktyg och uppföljningsmetoder för det ekonomiska och sportsliga. Klubbarna behöver mer konkreta verktyg som nyckeltal där påverkan/orsaksförhållanden berörs, vilket är ett fortsatt studieområde. Nyckelord: Målkongruens, ekonomiska och sportsliga mål, elitidrottsförening

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)