Ekonomiska och sportsliga målsättningar En srudie av elitidrottsföreningars styrning

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Författare: Fredrik Landelius; Simon Lennermo; [2008-06-13]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Elitidrotten i Sverige har på senare år inom främst fotboll ochishockey blivit en miljardindustri. Föreningarna liknar allt mer affärsdrivande företag där alltstörre fokus läggs mot ekonomin. Det sportsliga är dock kärnverksamheten och ett problemsom uppstår vid styrningen är att elitidrottsföreningarna måste beakta både ekonomiska ochsportsliga mål för att nå framgång.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och förstå hur ekonomiska och sportsligamålsättningar kombineras i elitidrottsföreningar för att nå ett helhetsresultat. Dessutom är ettsyfte att undersöka hur man kan föra ihop dessa målsättningar för att öka effektiviteten imålstyrningen.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på elitidrottsklubbar i Sverige inom fotboll ochishockey. Vidare är studien baserad på herridrott samt att uppsatsen är inriktad mot enstrategisk nivå, nämligen ledningen.Metod: Studien grundar sig på åtta kvalitativa intervjuer med ledningspersoner ifrån sex olikaelitidrottsföreningar för att skildra hur ekonomiska och sportsliga målsättningar kombineras.Det empiriska materialet har främst analyserats utifrån existerande teorier om kort och långmålformulering för att kunna dra slutsatser angående elitidrottsföreningarnas målkongruensmellan ekonomiska och sportsliga mål.Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat visar att de sportsliga målen är primära och deekonomiska målen är sekundära i en elitidrottsförening, där målkongruensen mellan dessa ärtämligen svag. Finansiella resurser används som medel för att uppnå de sportsliga målen.Föreningarna börjar likna affärsdrivande företag i tankesättet, men det kvarstår en del arbeteatt tydliggöra och bryta ner målsättningarna i verksamheten. Det råder en personalbrist vilketleder till att ledningen inte hinner utveckla arbetet. Klubbarna ska inte sträva efter perfektmålkongruens. När det sportsliga går bra ska det ekonomisk följa efter, men sportsligamotgångar ska inte behöva leda till ekonomiska motgångar.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att detaljundersöka gränsöverskridandestyrverktyg och uppföljningsmetoder för det ekonomiska och sportsliga. Klubbarna behövermer konkreta verktyg som nyckeltal där påverkan/orsaksförhållanden berörs, vilket är ettfortsatt studieområde.Nyckelord: Målkongruens, ekonomiska och sportsliga mål, elitidrottsförening

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)