Trygga rum och digitalt musikskapande. Fyra kvinnors upplevelser av att vara i ett kvinno- och transseparatistiskt rum och arbeta med musikproduktion
Sammanfattning: Studien syftar till att undersöka fyra kvinnors upplevelser av att vara i ett kvinno- och transseparatistiskt sammanhang och att där studera och arbeta med digitalt musikskapande. För de fyra informanterna har det separatistiska sammanhanget upplevts som ett tryggt rum. Genom intervjuer får vi reda på informanternas olika upplevelser och erfarenheter och alla fyra upplever att de har blivit stärkta som personer och i sitt musikskapande av att ha varit i ett kvinno- och transseparatistiskt tryggt rum. Det yttre trygga rummet har också skapat ett inre tryggt rum för informanterna, som bidragit till att de känner sig bättre rustade att verka i en mansdominerad musikbransch. De trygga rummen har också bidragit till att informanterna känt större gemenskap med andra kvinnor och transpersoner som är musikskapare som de kan få stöd och feedback av. I studien framkommer att förebilder är viktigt för att få en mer jämlik musikbransch och att könsuppdelad undervisning inte fungerar på samma sätt som könsseparatism och att det snarare kan förstärka olikheter mellan kön om det kommer uppifrån, från till exempel lärare eller skola och det inte sker på ett sätt som är initierat av de elever som är berörda. Könssegregering i skolan och könsseparatism bör ses som olika begrepp då de historiskt har olika betydelse. Som musiklärare kan vi lära oss att använda en normkritisk pedagogik med ett prestigelöst förhållningssätt till våra elever. Detta kan skapa trygga rum även utanför könsseparatistiska sammanhang.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)