Proportionalitetsprincipen utifrån ett svenskt och europeiskt perspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om att kartlägga och belysa proportionalitetsprincipen utifrån ett svensk och europeiskt perspektiv. Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsprincip. Allmänna principer kan användas för att ge en yttre ram för hur ett rättsligt problem skall lösas. Allmänna rättsprinciper används ofta för att komplettera den befintliga rätten genom att fylla ut luckor i rätten eller genom att verka som ett rättesnöre vid tolkning av lagstiftning. Allmänna rättsprinciper verkar ofta som ett skydd för den enskilde när inskränkningar behöver göras i grundläggande rättigheter. Proportionalitetsprincipen kan enkelt uttryckas så att en åtgärd för att uppnå sitt syfte inte får vara mer betungande eller långtgående för den enskilde än vad som kan anses nödvändigt för att uppnå det eftersträvande syftet med åtgärden. Utifrån denna definition kan man härledda tre underprinciper som benämns principen om lämplighet, principen om nödvändighet och principen om proportionalitet i strikt mening. Principen om lämpligheten skall ge svar på frågan om åtgärden kan uppnå syftet. Principen om nödvändigheten skall ge svar på frågan om åtgärden är nödvändig för att uppnå syftet medan proportionalitet i strikt mening skall ge svar på huruvida åtgärden är i skälig proportion till syftet med åtgärden. Proportionalitetsprincipen används endast om enskilda intressen påverkas och inte om endast nationella eller statliga intressen påverkas. När ett intresse identifierats måste man konstatera att detta intresse är skyddsvärt och vilken grad av skydd som bör tillmätas intresset innan proportionalitetsbedömningen görs. Proportionalitetsprincipen innebär avvägningar av olika slag. Två typer av avvägningar kan urskiljas nämligen mål/medel-avvägningar och intresseavvägningar. Proportionalitetsprincipen ställer krav på att det skall föreligga balans mellan mål och medel. Mål/medel-avvägningar skall avgöra huruvida en förslagen åtgärd eller en lagstiftningsakt kan uppfylla det eftersträvade målet. Mål/medel-avvägningar innehåller även bedömning av huruvida åtgärden eller lagstiftningsakten är lämplig och nödvändig för att uppnå målet. Intresseavvägningar innebär att man undersöker hur olika intressen påverkas av medlet. Intresseavvägningen utgår från att olika typer av intressen står mot varandra. Intressena kan vara materiella såsom skyddet för miljön, viss säkerhetsstandard eller skyddet för den fria rörligheten. Intressena kan också vara av rättighetskaraktär såsom skyddet för egendom och skyddet mot frihetsberövande. Inom EG-rätten är det vanligt att nationella intressen står emot ett EG-rättsligt intresse. Även här skall det föreligga balans mellan intressena så att det ena intresset inte påverkas orimligt negativt i förhållande till vad det andra intresset står att vinna med en åtgärd. En fullständig proportionalitetsbedömning inrymmer både mål/medel-avvägning samt avvägning mellan olika intressen. Lämplighetsbedömningen samt nödvändighetsaspekterna ingår i mål/medel-resonemanget medan intresseavvägningen innehåller bedömningen av huruvida proportionalitet i strikt bemärkelse föreligger. Det är viktigt att påpeka att utslaget av de olika avvägningarna som görs inom ramen för proportionalitetsprincipen är beroende av graden av handlingsfrihet som tillkommer beslutsmyndigheten. Detta innebär att handlingsutrymmet i vart fall kan styra bedömningen av lämplighet och nödvändighet. Inom EG-rätten innebär proportionalitetsprincipen att en gemenskapsinstitution eller en medlemsstat vid användning av sina maktbefogenheter måste ta hänsyn till om vidtagna åtgärder är proportionella i förhållande till det objektiva målet. Inom EG-rätten skall proportionalitetstestet påvisa huruvida en restriktion av till exempel de fyra friheterna samt grundläggande rättigheter och friheter korresponderar mot nödvändigheten av målet och nödvändigheten av restriktionen. Inom området för Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter används proportionalitetstestet för att ta reda på huruvida inskränkningar av en grundläggande rättighet är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle och om de nationella åtgärderna korresponderar mot ett angeläget socialt behov. Inom svensk miljörätt gäller att det skall finnas en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner och vad den enskilde förlorar på grund av en inskränkning. Proportionalitetsprincipen innebär för tvångsmedelsanvändning inom svensk rätt att tvångsmedlet inte skall utsätta den enskilde för större påfrestning än som är sakligt påkallat. Polisingripande får endast ske då det är nödvändigt och ändamålsenligt. Inom området för myndighetsingripande avseende tvång och våld hänvisar lagstiftaren till behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Trots detta skiljer sig inte proportionalitetsbedömningen som sådan från bedömningen inom andra rättsområden. Hur tillämpas proportionalitetsprincipen i rättspraxis? Inom EG-rätten och den fria rörligheten för varor har proportionalitetsprincipen spelat en stor roll vid bedömning av huruvida det föreligger kvantitativa handelshinder. Mål som redovisas i uppsatsen innehåller nationella intressen som bland annat innebär skydd för konsumenter, skydd för människors liv och hälsa, skydd för allmänhetens moral samt skydd för miljön. Även vid inskränkningar i den fria rörligheten för personer och tjänster används proportionalitetsprincipen. Mål som redovisas i uppsatsen innehåller nationella intressen av att bland annat skydda allmän ordning och säkerhet. Inom området för lagharmonisering har proportionalitetsprincipen använts för att pröva nationella undantag och avvikelser från rättsakter till följd av önskan att skydda viktiga nationella intressen. För handeln utanför gemenskapen har proportionalitetsprincipen används inom området för utländsk handelsreglering och skyddsåtgärder enligt EG-fördragets artikel 134. För svensk rätt och skyddet för egendom i Europakonventionen används proportionalitetsprincipen för att fastställa huruvida egendom respekteras och huruvida villkoren för egendomsberövande samt villkoren för inskränkningar i nyttjanderätten är proportionella. Intresseavvägningarna är då av rättighetskaraktär. Inom svensk miljörätt och skyddet för egendom finns rättspraxis som tyder på att det enskilda intresset har ett högt skyddsvärde. Centrala rättsfall som anger hur proportionalitetsbedömningen genomförs av regeringsrätten refereras i uppsatsen. Regeringsrätten har i en del mål funnit att inskränkningar i den enskildes rätt att utnyttja sin fastighet inte står i rimligt förhållande till det staten velat skydda eftersom den enskilde skulle förlorat mer än vad det allmänna skulle vunnit. Vilka likheter och skillnader finns idag mellan EG-rätten och svensk rätt? Proportionalitetsprincipen är inom EG-rätten klar till sitt innehåll samt till sitt förhållande till andra rättsprinciper. Från och med 1996 har principen fått en klarare innebörd i svensk rätt genom att domstolar uttryckligen gör proportionalitetsbedömningar när enskilda intressen påverkas av statliga åtgärder. Oavsett om principen tillämpas inom svensk rätt eller inom gemenskapsrätten innebär proportionalitetsbedömningen mål/medel-resonemang och intresseavvägningar som utgår från de tre underprinciperna. Vad gäller proportionalitetsprincipen inom svensk rätt och EG-rätten är min slutsats att principens tillämpning och innebörd i stort sett är den samma för båda rättsområdena. Principen används för att rättfärdiga olika syften med inskränkningar eller förbud men detta innebär inte en skillnad i vad principen innebär eller hur den faktiskt tillämpas. Vare sig principen används inom EG-rätten eller svensk rätt är den en rättsprincip som framför allt används för att skydda enskilda från nationella och statliga inskränkningar i olika typer av rättigheter och friheter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)