Energianvändning i kontor - Beräkning och uppföljning av kontorsbyggnaden Epic

Sammanfattning: Byggsektorn står idag för 40 % av energianvändningen i EU samtidigt som 36 % av växthusgasutsläppen i EU kommer från byggnader. Att förbättra byggnaders energiprestanda är av stor vikt för att uppnå nationella och internationella klimatmål. Ett viktigt redskap för att förutspå en byggnads energiprestanda är energimodellering. Att kunna göra energiberäkningar med hög noggrannhet i tidigt skede ger bättre underlag för beslutsfattande utefter projektets gång. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att, genom en fallstudie av kontorsbyggnaden Epic i Malmö, utvärdera vilka enskilda indata som gör att uppmätt energianvändning skiljer sig från beräknad samt hur energianvändningen i den studerade byggnaden kan minskas. Även om examensarbetets resultat endast gäller kontorsbyggnaden Epic kan de till viss del anses applicerbara för andra kontorsbyggnader av liknande utformning och storlek. Examensarbetet inleds med en litteraturstudie som omfattar tre avhandlingar från Lunds universitet som publicerats de senaste åren samt fyra internationella studier. Metoden som därefter används består dels av modellering och beräkning i datorprogrammet IDA ICE 4.8, dels insamling, samman¬ställning och analys av uppmätt data från kontorsbyggnaden Epic. Beräkningsresultaten från energisimuleringen jämförs mot tillgängliga mätdata för flertalet utvalda parametrar vilka påverkar energianvändningen. De parametrar som undersöks närmare och jämförs mot uppmätta data är ventilationsflöde, verkningsgrad för värmeväxlare, SFP-tal, närvaroschema, rumstemperatur, radiatoreffekt, kylbaffeleffekt, verksamhetsel, tappvarmvatten samt utomhusklimat. Fallstudien visar svårigheter med att modellera mänskligt beteende så att det speglar verkligheten samt osäkerheter i den modelleringsindata som används. En slutsats som dras i examensarbetet är att den totala energianvändningen för uppvärmning och komfortkyla beror på flertalet parametrar som i förlängningen kan påverka den totala energianvändningen både positivt och negativt. Detta gäller både för de beräknade och uppmätta värdena. Det är därför svårt att utvärdera en byggnads energiprestanda endast baserat på den totala energianvändningen. Om osäkerheter i modelleringsindata ger en ökad energianvändning för en post i värmebalansen men minskad energianvändning för en annan post är det inte säkert att det syns vid uppföljning av den totala energianvändningen. Alltså kan de beräknade totala värdena stämma väl överens med de uppmätta trots att använda indata avviker från verkligheten. Examensarbetet föreslår utöver det flera åtgärder som kan göras i den befintliga byggnaden för att minska energianvändningen. Exempel på åtgärder är att sänka radiatoreffekterna under nattetid, sänka byggnadens inomhustemperatur samt begränsa ventilationsdrift under semesterveckor och röda dagar.