Förekomst av missbildningar hos kattungar, och en undersökning av relationerna mellan missbildningar, dödfödsel och kejsarsnitt

Sammanfattning: Missbildningar förekommer hos kattungar och orsakar olika grader av lidande. En del missbildningar ökar även risken för dödfödsel och förlossningskomplikationer. Variationer mellan olika kattraser har setts vad gäller förekomst av vissa missbildningar, risk för dödfödsel och behov av kejsarsnitt. Detta arbete har sammanställt missbildningar hos katt som finns rapporterade i vetenskapliga artiklar och en enkätstudie har genomförts. Enkäten innehöll frågor gällande ras, kullstorlek, förlossning och förekomst av missbildning och dödfödsel. Den riktade sig till raskattuppfödare i Sverige och gällde kullar födda 2019. Av de 1983 uppfödare som mejlats enkäten var det 711 (36 %) som besvarade den, varav 438 (62 %) hade fått minst en kull 2019 och besvarat enkäten fullständigt. Resultatet visar att missbildningar förekom i 16 % av alla kattungekullar. Av de 3030 kattungarna som föddes hade 4,6 % en eller flera missbildningar. En hög andel av de missbildade kattungarna (79 %) var dödfödda, självdog eller avlivades. Skelettmissbildningar i huvud, ben/tassar, ryggrad, bröstkorg eller svans var de vanligast förekommande missbildningarna, följt av gomspalt. Dödfödsel (utan synlig missbildning) förekom i 18,9 % av kullarna och 6,3 % av kattungarna var drabbade. Det var fler dödfödda kattungar (utan synlig missbildning) i kullar där missbildning förekom än i kullar utan förekomst av missbildning. Kejsarsnitt utfördes vid 7,7 % av förlossningarna. Andelen kejsarsnitt var inte högre för kullar med förekomst av missbildning än för de utan. Det var fler dödfödda kattungar i de kullar som förlöstes med kejsarsnitt än i de som förlöstes naturligt. Risken för missbildning, dödfödsel och kejsarsnitt varierade med ras.