Vegetationsbrand – tillgänglighet och personskaderisker vid släckningsarbete identifierade med GIS : Fallstudie i Arvika kommun

Sammanfattning: Fler vegetationsbränder förväntas framöver i Sverige som följd av temperaturökning och förändrat nederbördsmönster. För att distribuera resurser effektivt vid ett släckningsarbete i vegetation kan information som tillgänglighet och brandbenägenhet vara önskvärt. Riskområden för personsäkerhet i samband med släckningsarbete bör granskas för att undvika onödiga risker. Syftet med studien var att undersöka hur brandbenägenhet, tillgänglighet och personskaderisk varierade geografiskt inom Arvika kommun. Med rasteranalys och weighted overlay beräknades brandbenägenhet med faktorerna: krontäthet, lutning, lutningsriktning, skogens utvecklingsfas och vegetation. Tillgängligheten beräknades med följande faktorer: avstånd till väg, avstånd till vatten, körtid, lutning, skogens utvecklingsfas och vegetation. Personskaderisken beräknades enligt följande faktorer: elektrifierad järnväg, förorenade områden, kraftledning, lutning och militära områden. Analysen visar att brandbenägenheten är mycket hög i ett fåtal områden, den största delen av studieområdet har brandbenägenhet mellan värde 4,1–6 av 10. Tillgängligheten är hög eller mycket hög i 98 % av studieområdet. Den lägsta tillgängligheten finns i studieområdets norra och södra delar. 92 % av studieområdet har en låg eller mycket låg personskaderisk med värde mellan 1–4 av 10. Brandbenägenhet, tillgänglighet och personskaderisk studerades på platser där bränder rapporterats åren 2008–2019. Bränder mellan år 2008–2017 med avbränd areal större än 1 hektar studerades igen. Den största faktorn för brandbenägenheten är lutningsriktning för dessa platser. Tillgänglighetens viktigaste faktorer är avstånd till väg och vegetation. Personskaderiskens största faktor är förorenade områden där bränderna var rapporterade. Brandbenägenheten inom studieområdet var störst vid lutning mot syd eller sydväst. Plana områden har generellt låg brandbenägenhet. Enligt analysen är tillgängligheten lägst i studieområdets yttre delar, speciellt dem sydligaste och nordligaste delarna. Områden i närhet av brandstationer har generellt en bättre tillgänglighet. Personskaderisken är koncentrerad till elektrifierad järnväg och kraftledning som medför direkt fara. Potentiellt förorenade områden finns spridda i hela studieområdet. Hur dessa påverkar människor är ovisst och varierar beroende på förorening.