Styrelseegenskapers påverkan på efterlevnaden av IFRS 2 : En studie om efterlevnad av upplysningskrav och kvantiteten av noter i årsredovisningar

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Företagsekonomi; Södertörns högskola/Företagsekonomi

Sammanfattning: Bakgrund Upplysningar är ett ämne som ofta förekommer i den internationella redovisningsdebatten eftersom det utgör en nyckelfaktor för att förstå företagens finansiella rapporter. Det har även funnits ett intresse att förklara efterlevnadsnivån, där en stor del av forskningen undersökt företagsspecifika egenskapers påverkan på efterlevnaden. Under de senaste åren har forskning även intresserat sig för att undersöka huruvida bolagsstyrningsspecifika egenskaper kan påverka upplysningsgraden. Den internationella normgivaren IASB utvärderar även om redovisningsstandarderna kan vara en bidragande faktor till det omtalade informationsöverflöde som påstås finnas i årsrapporter, och om fler principer istället bör införas. Det kan dock finnas skäl till att först utvärdera efterlevnadsnivån för de minimikrav som ställs på företagen avseende upplysningar innan principer införs som skapar större frihet för företagen att lämna upplysning. Syfte Inom ramen för denna studie är syftet att åskådliggöra efterlevnadsnivån och kvantiteten av noter om aktierelaterade ersättningar över tid, och därmed skapa insikt för vilken information som förmedlas i de finansiella rapporterna och vilka upplysningskrav som har bristfällig efterlevnad. Studien ämnar även till att klargöra huruvida styrelseegenskaper och kvantiteten av noter kan påverka efterlevnaden av IFRS 2 för att belysa hur styrelsens sammansättning kan inverka på redovisningen och upprättandet av företagens årsredovisningar. Metod Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens syfte. Studien tillämpar en kvantitativ metod där text i årsredovisningar har kvantifierats och kodats i enlighet med metoden innehållsanalys. En dikotomisk poängsättning har använts i konstruktionen av studiens upplysningsindex. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har mätts i antal ord.     Resultat Efterlevnadsnivån för svenska börsnoterade företag låg på omkring 70 procent, med en minimal ökning om 1 procentenhet mellan de undersökta åren. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar visade inte heller på någon större förändring mellan åren och merparten av företagen låg mellan intervallet 501 till 1 500 ord i årsrapporterna. Regressionsanalysen ledde till att ingen av studiens hypoteser kunde accepteras då ingen variabel uppvisade statistisk signifikans. Slutsats Studien påvisar bristfällig efterlevnad av IFRS 2. Vidare kunde inga signifikanta samband konstateras mellan efterlevnaden och de bolagsstyrningsspecifika egenskaperna, vilket skiljer sig från internationella studier. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har varit relativt stabil mellan åren, dock har det totala antalet sidor i årsredovisningarna ökat med 16,9 procent vilket kan indikera på ett informationsöverflöde.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)