I väntan på utvisning - frihetsberövad enligt utlänningslagen

Sammanfattning: Andra kapitlet 7 § RF stadgar att ingen medborgare får landsförvisas. Ett e contrario-slut av detta medför att icke svenska medborgare får landsförvisas, vilket också sker i enlighet med utlänningslagstiftningens regler om utvisning. Regelverket är utformat så att en utlänning som dömts till ansvar för brott, vid sidan av brottspåföljden, också av domstol kan förvisas ur landet med förbud att återvända hit på viss tid eller för all framtid. Som ett led i förfarandet att avlägsna icke svensk medborgare ur landet, får berörda myndigheter, under de förutsättningar som anges i 6 kap. 2 § UtlL, besluta om att personen ifråga skall tas i förvar, alternativt ställas under uppsikt. Dessa två tvångsmedel tjänar syftet att underlätta för den s.k. individuella utlänningskontrollen, för vilken avsikten är att hindra icke önskvärda utlänningar att vistas i Sverige. Wikrén, G, Sandesjö, H, s. 39, 269. Syftet med denna uppsats är följaktligen att utreda under vilka förutsättningar dessa två tvångsmedel får användas, samt att belysa problematiken kring statens intresse av att avlägsna icke önskvärda personer i förhållande till den oönskade personens rättighet till ett humant och värdigt liv. Målet med uppsatsen är således att försöka bestämma ett etiskt, moraliskt och juridiskt hållbart pris på svenska myndigheters strävan efter att avlägsna utländska medborgare som begått brott i Sverige. Denna prisbestämning innefattar avvägningar av olika slag, där tvångsmedlens rekvisit diskuteras i förhållande till allmänna rättsprinciper såsom proportionalitet och rättssäkerhet. Relationen mellan svensk rätt och internationella rättsakter är också något som i uppsatsen diskuteras. Frågor som behandlas är bl.a. under vilka förutsättningar svenska myndigheter har rätt att ta någon i förvar? Hur länge berörda myndigheter får hålla personen ifråga i förvar? Samt var den förvarstagne under förvarstiden skall placeras? Dessa frågor, som innefattar svåra etiska överväganden, belyses i denna uppsats ur ett rättsvetenskapligt perspektiv, där de första avsnitten är av deskriptiv art och där de sista kapitlen mer präglas av ett normativt resonemang.