Landstillhörighetens inverkan på skuldsättningsgraden : En jämförande studie över företagsekonomiska faktorer och dess effekt på skuldsättningsgraden i nordiska länder

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Företagsekonomi; Umeå universitet/Företagsekonomi

Sammanfattning:

Varje företag behöver ta ställning till val av kapitalstruktur där olika finansieringsmöjligheter finns att tillgå. Det förekommer flertalet faktorer som kan påverka företagets skuldsättningsgrad vilket kan skilja sig åt mellan olika länder. Valet av kapitalstruktur har sedan länge varit ett omdebatterat ämne där resultaten förändras över tid och är beroende av vald metod samt urval. Denna studie kommer att studera de företagsekonomiska faktorerna lönsamhet, tillväxt, företagsstorlek och tillgångsstruktur vilka är de mest frekvent använda variablerna för att studera förhållandet till ett företags belåningsgrad. Kapitalstruktur kan förklaras utifrån flera teorier som delvis motsäger varandra vilket leder till att vi kommer utgå från teorin av Modigliani och Miller, pecking order-teorin, trade-off teorin samt agentteorin för att förklara variablernas effekt på skuldsättningsgraden. Föreliggande studie kommer att studera företag i Finland, Danmark, Norge och Sverige. Tvärsnittsstudier har utförts mellan länder för att undersöka vilka faktorer som påverkar skuldsättningsgraden. Den amerikanska marknaden är väl studerad samt länder runt om i Europa och utvecklingsländer. Tidigare empiri hävdar att trots att det är vanligt att samma slags faktorer påverkar skuldsättningsgraden så korrelerar dessa olika starkt vilket leder till att varje land bör ses som en enskild enhet. Såväl företagsspecifika- som landsfaktorer kan komma att påverka kapitalstrukturen eftersom olika förutsättningar råder i skilda länder. Vi har funnit tidigare studier som väljer att studera de nordiska länderna i ett kluster på grund av deras kulturella likheter eller rättssystem. Vi ställer därför följande frågeställning: Med avseende på ett företags kapitalstruktur; påverkar de fyra företagsspecifika faktorerna den långfristiga skuldsättningsgraden på samma sätt i länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige eller existerar det en landseffekt? Utifrån sekundärdata som har inhämtats från Worldscope har en kvantitativ metod tillämpats för att besvara ställda hypoteser. Det empiriska materialet har sedan analyserats med en multipel regression där utförlig regressionsdiagnostik har tillämpats. Resultatet visade att Norge skiljer sig åt från de andra länderna på flera punkter. Korrelationsgraden är heller inte uniform mellan Finland, Danmark och Sverige trots att själva sambandet med skuldsättningsgraden är likartat. Mellan lönsamhet och skuldsättningsgrad finner vi ett positivt samband i Finland, Danmark och Sverige medan det är negativt i Norge. Gällande tillväxt finner vi ett negativt förhållande i Danmark och Finland men ett positivt förhållande i Norge och Sverige. Företagsstorlek påvisar ett positivt samband till skuldsättningsgrad i samtliga länder förutom Norge. Slutligen finner vi ett positivt samband med tillgångsstruktur gällande alla länder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)