Whole crop barley silage and grass silage harvested at different stages of maturity : effects on feed intake, selection, digestibility and protein utilization in sheep

Sammanfattning: I Sverige används gräsensilage och helsädesensilage från bland annat korn som vinterfoder i köttproduktion av både nötkreatur och lamm. Korn kan sås som skyddsgröda när vallar skall anläggas och att skörda kornet som helsädsensilage istället för vid tröskmognad får vallen mer ljus samtidigt som det blir vallskörd redan det första året. Både gräsensilage och helsädesensilage av korn kan skördas vid olika mognadstadier för att möta olika behov hos idisslare. Tidig skörd ger hög smältbarhet medan senare skörd ger högre avkastning av torrsubstans. Syftet med studien var att ta fram fodervärderingsegenskaper genom att undersöka foderintag, sortering, in vivo smältbarhet och proteinutnyttjande av kornhelsädesensilage och gräsensilage skördat vid olika skördetidpunkter och utfodrat med eller utan tillskott av protein till kastrerade baggar. In vivo smältbarhetsvärden kan överföras och användas vid foderstatsberäkningar även för andra idisslare. I studien användes två gräsensilage skördade tidigt (31 maj) och sent (17 juni) i första skörd och två ensilage av kornhelsäd skördade vid axgång (30 juni) repsektive mjölkmognad (18 juli). Åtta kastrerade baggar delades in i en duplicerad 4x4 romersk kvadrat med fyra baggar och fyra perioder i varje kvadrat. Rapsmjöl gavs som proteintillskott till den ena gruppen. Efter fyra perioder hade alla baggar utfodrats med alla fyra olika ensilagen. Under försöket registrerades kontinuerligt levande vikt, hull och foderintag. Under de fyra sista dagarna i varje period samlades prover in av foder, foderrester, träck och urin. Ensilagens näringsinnehåll och hygieniska kvalitet, näringsinnehåll i träcken och innehåll av kväveföreningar i urinen analyserades med PROC MIXED of SAS (ver. 9.3). Konsumtion av torrsubstans (ts) i % av levandevikten var högst för det tidigt skördade kornhelsäden (P < 0,001). Det tidigt skördade gräsensilaget hade det högsta intaget av råprotein men det lägsta intaget av neutral detergent fibre (NDF : P < 0,001). Det fanns inga skillnader mellan konsumtion av ts mellan det tidiga och det sena gräsensilaget vilket visar att innehållet av NDF i ensilaget inte påverkade konsumtionen av ts hos hamlar med underhållsbehov. Sortering för foderdelar med lägre NDF innehåll förekom för alla foder utom det tidigt skördade gräsensilaget (P < 0,001). Foderstaten med det tidigt skördade gräsensilaget hade högst smältbarhet av organisk substans, råprotein och fiber (P < 0,001). In vivo smältbarhet av organisk substans, råprotein och fiber minskade vid senare mognadsstadier för både helsädesensilage och gräsensilage (P < 0,001). Det högsta råproteinintaget samt den högsta utsöndringen av totalkväve och ureakväve noterades för foderstaten med det tidigt skördade gräsensilaget (P < 0,001). Proteinupptaget uttryckt i % av kväveintaget tenderade att bli högre för hamlar som utfodrades med helsädesensilage jämfört med hamlar som utfodrades med det tidigt skörade gräsensilaget men det var ingen skillnad jämfört med det sent skördade gräsensilaget (P = 0,071). När rapsmjöl tillsattes foderstaten ökade utsöndringen av kväve i urinen och proteinupptaget uttryckt i % av kväveintaget minskade i genomsnitt över ensilagen (P < 0,05). Foderintag, in vivo smältbarhet och proteinutnyttjande påverkas av fysiska och näringsmässiga egenskaper hos både gräsensilage och helsädesensilage skördade vid olika mognadsstadier. Genom att kombinera grovfoder från olika mognadsstadier med rätt nivå av kraftfoder i foderstaten så kan proteinutnyttjandet öka vilket är till fördel för den omgivande miljön.