Hinder för implementering av cirkulär ekonomi i den svenska tillverkningsindustrin

Sammanfattning: I takt med att jordens befolkning ökar, samtidigt som jordens resurser minskar och konsumentens krav hårdnar, krävs en förändring med en omställning av affärsmodeller för att möta dessa typer av utmaningar. Den linjära modellen, tillverka, använda, kassera, som idag används kan bara effektiviseras till en viss grad och vi närmar oss den begränsningen. Där träder den cirkulära ekonomin in. Den cirkulära ekonomin syftar till att produkter och samhället skall ingå i det naturliga kretsloppet där förnyelsebara resurser används och system designas för fler livscykler. När en produkts livscykel nått sin gräns krävs att dess komponenter kan återföras till produktion, tekniska näringsämnen, alternativt återgå i biosfären, biologiska näringsämnen, utan att orsaka skada för individ och miljö. Den cirkulära ekonomin har stor potential men idag finns få exempel på företag som tillämpar sig av denna modell och det tas sällan konkret upp vilka hinder som behöver övervinnas vid implementering. Arbetet syftar därför till att ta reda på vilka hinder företag i den svenska tillverkningsindustrin som arbetar mot cirkulär ekonomi, CE, upplevt och möjliga åtgärder för att övervinna dessa. En litteraturstudie har gjorts i syfte att samla kunskap om cirkulär ekonomi och dess hinder, för att användas i den fallstudie som gjorts genom intervjuer med akademin och företag. Företagen som deltog i studien var Sandvik, Stora Enso, Scania, SCA och Tarkett. Akademiker var Mats Zackrisson på Swerea IVF, Farazee Asif och Amir Rashid vid institutionen för industriell produktion på KTH. De hinder som tas upp i litteratur och fallstudie kan sammanfattas till: Lagstiftning, design, attityd, brist på information och kunskap samt incitament. Främst återkommande hinder som togs upp under intervjuer med företagen och akademin var lagstiftning och attityd. Lagstiftningen upplevdes som begränsande och stod i vägen för ökad cirkulär ekonomi - avfall måste komma att ses som potentiell råvara. Attityden är också ett hinder som återfinns hos bl.a. ledningen i företag, då CE inte ses som prioriterat. Rapportens resultat visar att forskare tillsammans med företag måste göra en riktad insats mot politiker för att informera och kräva en förändring som förenklar arbetet mot CE. Vidare vilar ett tungt ansvar på forskare och andra personer som aktivt arbetar med CE att påvisa konkreta lösningar för en implementering av CE samt de ekonomiska fördelarna som finns med modellen, för att på så sätt öka trycket på ledningar för stora företag. Slutligen framgår ur rapportens litteraturstudie och intervjuer att produkter hos företag inte designas för fler livscykler på ett önskvärt sätt, trots att man i övrigt jobbar mot CE. Ofta satsas det istället på att göra produkten återvinningsbar, utan att säkerställa att den återvinns. Trots de hinder som föreligger finns goda förhoppningar och möjligheter för den svenska industrin att öka sitt arbete med CE.