Smita eller smitta? – Utomståenderegeln i förhållande till begreppet om samma eller likartad verksamhet inom reglerna om fåmansföretagsbeskattning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Arbetet undersöker och analyserar hur utomståenderegeln förhåller sig till begreppet samma eller likartad verksamhet vid tillämpning av de särskilda fåmansföretagsreglerna. Vidare utrönas det gällande rättsläget för vartdera bestämmelse, vilket har sin utgångspunkt i lagstiftning och förarbeten. Mycket utrymme har sedan givits till praxis då de båda bestämmelsernas rekvisit, samt bestämmelsernas tillämplighet i förhållande till varandra, till stor del cementerats av Högsta förvaltningsdomstolen (härefter HFD). Syftet med fåmansföretagsreglerna är att lagstiftaren vill motverka att andelsägare i företag med endast ett fåtal ägare tar ut utdelning och kapitalvinster istället för lön, trots att inkomster härrörs från delägares arbetsinsats. För att beskattas enligt de särskilda reglerna ska delägarens andelar vara kvalificerade. Delägarens andelar är kvalificerade om denne eller dennes närstående som är verksamma i betydande omfattning i fåmansföretag, eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Fåmansföretagsreglerna beskattar utdelning och kapitalvinster särskilt genom de så kallade fördelningsreglerna. Dels beskattas uttag i inkomstslaget kapital, både kvoterat och icke kvoterat, dels i inkomstslaget tjänst. Bakgrunden till att samma eller likartade verksamheter tas med i bedömningen är för att hindra att verksamheten överförs till andra företag i syfte att undvika att andelar ses som kvalificerade. Om företaget ägs i betydande omfattning av utomstående delägare undantas dock de övriga delägarna från beskattning enligt de särskilda fåmansföretagsreglerna, då utomståendes andel motverkar en större nettobehållning vid uttag i jämförelse med löneersättning. Redogörelsen visar sammanfattningsvis att när de båda bestämmelserna tillämpas tillsammans riskerar regelverket att tillämpas även vid situationer där det inte är möjligt att någon inkomstomvandling sker. Tillämpningen är då inte längre i linje med reglernas syfte. Utöver slutsatsen de lege lata presenteras slutligen mina egna reflektioner de lege ferenda kring tillämpningen inom ramen för den nuvarande lagstiftningens ordalydelse.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)