Är god redovisningssed fortfarande god sed?

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Avdelningen för företagsekonomi; Karlstads universitet/Avdelningen för företagsekonomi

Författare: Viktor Niklasson; Carl-oscar Olofsson; [2013]

Nyckelord: Viktor Niklasson; Carl-Oscar Olofsson; Fredrik Reinfeldt; ekonomi; redovisning; företagsekonomi; redovisningssed; god; sed; Handelshögskolan; vid; Karlstad; Universitet; Kandidat; uppsats; kandidatuppsats; c-uppstas; k-regelverken; k1; k2; k3; k4; BFN; bokföringsnämnden; förenkling; regelförenklingsarbetet; administrativa kostader; allmänna; råd; bindande; frivilliga; IASB; IFRS; SMES; SME:S; US GAAP; redovisning; rättvisande bild; makt; EU; USA; normgivningsmakt; normgivningskompetens; sambandet; redovisning; beskattning; praxisorienterad; normgivning; BFNAR; regeringen; regelrådet; regelverk; k-råden; industriell makt; regelförenklingsarbetet; regelförenkling; bryter; grundlagen; grundlagar; RF; ÅRL; BFN; FAR; internationalisering; harmonisering; FinForum; 2013; 2012; Grand Hotel; redovisningspraxis; internationella redovisningsnormer; bokföringsbrott; avvikelser; redovisnings; förändringar; balansräkning; resultaträkning; koncernredovisning; NJA; SOU; normgivningsprocessen; PWC; Ernst Young; Grant Thornton; revisionsbyråer; revision; regeringens; handlingsplan; regelförenklingsarbetet; Mikael Johnson; Bengt Bengtsson; Michaela Nilsson; Sten-Eric Ingblad; Dan Brännström; Annika Falkengren; Christina Libassi; Claes Janzon; Göran Anrell; Eva Törning; Ulf Selander; Thomas Engelbrektsson; Business; School; noterade; onoterade; bolag; småföretag; regelverken; tvingande; redovisningsområdet; statens; expertorgan;

Sammanfattning:

Sammanfattning

Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.

Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.

Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)