Vad tycker bilister om vägnära skogar : två enkätstudier

Sammanfattning: Denna studie har genomförts genom en litteraturstudie och två enkätundersökningar. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa relevant information om ämnet. Syftet med enkät­ undersökningarna har varit att utforma en enkät och få svar på vilken landskapstyp och skogs­ typ som uppskattas mest av bilister. I litteraturstudien har information samlats om landskapet och dess uppbyggnad. Den första enkätundersökningen genomfördes i kön till Bilprovningen där utvalda personer intervjuades. Den andra enkätundersökningen genomfördes genom att enkäter skickades ut via post. Både faktorer på och vid vägen påverkar människans landskapsupplevelse. På vägen påverkar färdsättet, riktningen och hastigheten upplevelsen. Trots att synen används till största delen är upplevelsen inte enbart visuell. Synintrycket aktiverar all vår tidigare kunskap om landskapet såsom minnen, dofter och ljud. Påverkande faktorer inne i en bil kan vara sällskapet, motor­ ljud och samtalsämnen. Den andra delen som påverkar trafikantens upplevelser är landskapets utseende. Det kan karakteriseras av kriterierna förståelse/identitet, orienterbarhet samt variation/rytm. Många människor har en positiv syn på naturen och landskapet. Vad som anses tilltalande beror mycket på vilka preferenser betraktaren har. Vissa typer av landskap och beståndsdelar är viktiga vid skapandet av ett estetiskt tilltalande landskap. Exempel kan vara variation, landskap som påminner oss om vår historia, ljusa landskap som lövskogar samt vatten i alla former, är inslag som upplevs positivt. Vid beskrivning av ett landskap är det viktigt att förstå varför landskapet ser ut som det gör. De landskapbildande faktorerna är natur- eller kulturskapade. Landskapsbilden representerar vad naturen och människan tillsammans har åstadkommit. De naturskapade faktorerna är geologiska processer, klimatologiska processer och biologiska processer. De kulturskapade faktorerna är människans påverkan av landskapet. Inom skogsbruket finns det ingen exakt formel för utformning av ett estetiskt tilltalande skogslandskap. Dock finns det vissa saker man kan tänka på vid utformandet av skogsland­ skapet. Dessa är form, visuell kraft, skala, diversitet, helhetskaraktär och platsens anda. Genom målimiktad plantering och skötsel kan skogen längs vägar underlätta för trafikanter. Skogen och enskilda träd kan ge optisk ledning, underlätta fart- och avståndsbedömning, fungera som skydd mot vind och snö, minska bländning och motverka köldområden. Enkätstudien visar att bilister föredrar åkermark och skogsmark framför stadsmiljö. De upp­ skattar mest blandskog medan barrskog inte uppskattades p.g.a. dess mörka intryck. Bilister vill ha god sikt vid bilkörning för att kunna upptäcka vilt i god tid. Bilister uppskattar siktbefrämjande stråk tvärs mot vägar. Vissa är även positiva till att man gallrar och röjer bort träd så att sikten mot sjöar och vattendrag förbättras eller upprätthålls. En viss negativ inställning finns till avverkning av träd inom 50 meter från vägen. Andra uppskattar gallring och slutavverkning vid väg , men med stor naturhänsyn och lämnande av överståndare. En viss positiv inställning finns också för traditionellt skogsbruk vid väg. De flesta har både favoritskogar och skogar som inte uppskattas. Det som karakteriserar favoritskogama är att de ofta påminner om de skogar som fanns där man växte upp. Skogar som bilister inte uppskattar är de som är täta och går ända fram till vägbanan. Kalhyggen är ett annat tillstånd som inte uppskattas av bilister. De fyra målklasser som idag används passar till bestånd som har prioritet på produktion och/eller naturvård. Naturvårdsmålet förstärks nedåt i klasserna. Ingen av klasserna är anpassade till rekreationsmåL Därför vore det lämpligt att lägga till tre klasser som är avsedda för rekreationsskogar som de vid bilväg. Klasserna skulle kunna se ut enligt följande: • PGR-Pr oduktionsmål med gener ell r ekr eationshänsyn. Produktionsmålet styr skötseln. Generell rekreationshänsyn tas i form av bl a siktbefrämjning • PFR-Pr oduktionsmål med förstär kt r ekr eationshänsyn. Relationen mellan produktion och miljövård styr skötseln. Vissa befintliga eller framtida rekreations­ värden motiverar att produktionsmålet försenas. • RS -Rekr eationsmål med skötsel. Rekreationsmålet går före produktionsmålet All skötsel som genomförs ska gynna rekreationsvärdet