Hatet och Hatbrotten: Dess offer och förövare i svensk dags- och kvällspress : En kvantitativ innehållsanalys om nyhetsrapporteringen kring hatbrott i Dagens Nyheter och Expressen

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Journalistik; Södertörns högskola/Journalistik

Sammanfattning: Denna studie har som syfte att beskriva hur Expressen och Dagens Nyheter rapporterat om hatbrott under år 2010, 2015 och 2020. I en andra delfråga undersöks i synnerhet den nyhetsjournalistiska rapporteringen om islamofobiska hatbrott under dessa år. Med hjälp av ett mångperspektivistiskt ramverk har journalistisk teoribildning om dagordning, gestaltning och medielogik behandlats genom kritiskt diskursanalytiska ramar med grund i Norman Faircloughs (1995) teoribildning. I ett tvärvetenskapligt grepp där kriminologiska och journalistiska forskningsfält möts operationaliseras studien utifrån en deduktiv ansats. Resultatet av denna kvantitativa innehållsanalys presenteras sedan i korstabeller. Resultatet visar att det skett en förändring i diskursordningen under de år som undersökts. Homofobiska hatbrott har länge dominerat den nyhetsjournalistiska arenan men vi ser nu att rasistiska och främlingsfientliga hatbrott dominerar det journalistiska innehållet alltmer under år 2020. En förändring har även skett när det kommer till brottets art. Tidigare har våldsbrott dominerat dagordningen men under år 2020 har Expressen och Dagens Nyheter skrivit markant mer om hets mot folkgrupp, uttalanden och skildringar. När det däremot kommer till islamofobiska hatbrott ser vi inga större förändringar under den period som omfattas i studien och de diskurser som tidigare forskning visar präglar nyhetsrapporteringen om islamofobi tycks reproduceras. Det är, oaktat detta, svårt att uttala sig om generella mönster då det sällan rapporteras om hatbrott gentemot muslimer. Vår slutsats är att nyhetsrapporteringen i Expressen och Dagens Nyheter är kontextuellt bunden till ämnen som dominerar dagordningen i övrigt där medielogik, gestaltning och inramning samverkar och reproducerar diskurser med vilka vi tolkar och förstår verkligheten. Expressen och Dagens Nyheters rapportering om hatbrott är inte heller inkluderande eller representativt i förhållande till antalet anmälda hatbrott i Sverige. Strukturella fördomar och normer tar sig uttryck i inte bara vad som beskrivs, utan hur det beskrivs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)