Blir jag lycklig nu? : Patienters upplevelse av livskvalitet i samband med fetmakirurgi

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd; Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Sammanfattning: Världshälsoorganisationen klassar numera övervikt och fetma som en global epidemi. Enligt statistik påvisas det att 70,2 % av den vuxna befolkningen i USA idag är överviktiga eller lever med fetma. I Sverige utfördes det ungefär 5400 fetmaoperationer under året 2017. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att veta hur livskvalitet kan upplevas av människor i samband med fetmakirurgi. Syftet med detta examensarbete är att utforska och skapa större förståelse för patientens upplevelse av livskvalitet i samband med fetmakirurgi. Examensarbetet grundar sig i en litteraturöversikt som utgår ifrån Fribergs analysprocess. I litteraturöversikten granskas tio stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analysen genererade slutligen två huvudteman – kroppsligt och mentalt. Resultatet berör deltagarnas upplevelser utifrån olika aspekter av tillvaron. Deltagarna berättar om fysiska hälsovinster som följer efter fetmakirurgi, hur deras livsstil och aktivitetsnivå har förändrats samt hur det kroppsliga välbefinnandet har berörts i samband med fetmakirurgi. Ur en kroppslig aspekt gynnades många deltagare av att genomgå fetmakirurgi då livskvaliteten, hos de flesta deltagarna, upplevdes som förbättrad. Samtidigt berör även resultatet deltagarnas beskrivna upplevelser av självkänsla, kroppsuppfattning och försoning i förhållande till fetmakirurgi. Upplevelserna av de mentala aspekterna, i samband med fetmakirurgi, varierade bland deltagarna. Vissa deltagare beskrev en lycka eller belåtenhet efter operationen. Samtidigt som andra deltagare kunde beskriva en besvikelse, då viktnedgången blottade andra svårigheter som övervikten tidigare maskerat. I diskussionen konstateras en korrelation mellan hållbar utveckling och fetmakirurgi, då operationen gynnar alla tre dimensioner som ingår i hållbar utveckling. Vidare i diskussionen belystes aspekter som manligt och kvinnligt i relation till fetmakirurgi, då författarna fann en dominans av kvinnor i analysprocessen. Dessutom berördes den mentala delen i samband med fetmakirurgi, då den bör premieras i högre grad än vad den i nuläget görs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)