SÖDRAs Gröna Skogsbruksplaner : en uppföljning relaterad till SÖDRAs miljömål, FCS's kriterier och svensk skogspolitik

Sammanfattning: SÖDRA beslutade 1995 att starta ett projekt för att förse föreningens medlemmar med naturvårdsanpassade skogsbruksplaner. Projekt "Gröna skogsbruksplaner" har som mål att fram till år 2002 täcka halva medlemsarealen med gröna planer, och har för att nå detta givits en budget på 50 miljoner kronor. Konceptet med grön plan är ursprungligen skapat av skogsvårdsorganisationen, men SÖDRA är först med att producera gröna planer i stor skala. De gröna planerna skall enligt projektets syfte "ge SÖDRAs medlemmar ett verkningsfullt redskap for virkesproduktion med hänsyn till de miljömål som finns formulerade i SÖDRAs miljöpolicy". Detta är ett led i det miljöengagemang som på senare år ökat i Sverige. I skogsbruket manifesteras detta främst av den skogsvårdslag som kom 1994. I denna jämställs miljö-och produktionsmålen. I detta examensarbete har ett miljömål sammanställts utifrån SÖDRAs policies, SVL och de senaste utkasten till Forest Stewardship Councils (FSC's) certifieringskriterier. Miljömålet har studerats i detalj så långt som möjligt utifrån de aktuella dokumenten och 50 olika 'faktorer' för skogligt miljöarbete har identifierats. Därefter har analyserats hur långt SÖDRAs policies sträcker sig inom var och en av dessa faktorer. Arbetet berör bara produkten "Grön skogsbruksplan", inte hur de tillämpas av skogsägaren. På grund av att projektet med gröna planer är så ungt är det svårt att analysera vissa frågeställningar. Exempel på sådana är hur medlemmarna mottar planen, hur medlemmarna använder planen, och om medlemmamas praktiska tillämpning av planen möter miljömålet. En studie av detta bör göras senare under projektets gång, då medlemmarna hunnit använda planerna några år. Det i examensarbetet sammanställda miljömålet har testats på 20 gröna planer i syfte att se vad som implementeras, eller kan implementeras, inom projektet. Analysen visar att • vissa faktorer väl kan tillgodoses med hjälp av gröna planer. En del av dessa implementeras redan som ett resultat av de gröna planerna. • andra faktorer är möjliga att implementera med hjälp av gröna planer, men är lättare att komma åt med andra medel. Oftast gäller detta faktorer som rör hänsyn att ta i samband med skogsbruksåtgärder. • det slutligen finns faktorer som man inte kan implementera med hjälp av de gröna planerna. I dessa fall har jag föreslagit andra sätt. Slutsatsen är att de gröna planerna är ett bra verktyg för att kanalisera SÖDRAs miljöpolicy till medlemmarna. Det finns en stor utvecklingspotential i de gröna planerna, och utvecklingen av dem måste fortsätta. De gröna planemas starkaste sida är skydd av biotoper, snarare än anpassad skötsel. Vidare klarar de väl målet att ha död ved i olika utvecklings­ stadier i skogen. Död ved sägs vara den största enskilda bristen i dagens välskötta skogar. Svagheterna i de gröna planerna ligger främst i att sådana naturvärden inte fångas upp som berör flera bestånd eller flera fastigheter. Hit hör t ex landskapsplanering samt skapande och skydd av kantzoner längs stränder ochjordbruksmark i större skala. För att komma åt detta problem föreslås att man i systemet med gröna planer introducerar en 'beståndsöverskridande beskrivning' av naturvärden parallellt med befintliga beskrivningar av de sk naturvårds­ avdelningarna. Vidare föreslås en förstärkning i de gröna planerna av skyddet av forn- och kulturminnen.