Jämförelse av tätningskoncept för ytnära bergtunnlar

Sammanfattning: Vägverket gör idag stora investeringar i nya tekniker för att förbättra tätningen av tunnlar från vattenläckage. Allt eftersom kraven på tätning har ökat, liksom antalet tunnlar i urbana miljöer, ökar också intresset i ny teknologi för tunneltätning. När tätningen misslyckas kompletteras den vanligtvis med dräner som sätts upp i tunneltaket och leder bort inläckage. Dessa är dock dyra och kräver mycket underhåll. En viktig del i Vägverkets arbete är därför att följa upp användningen av nya tätningsmetoder för att kunna avgöra om de verkligen är bättre än mer beprövade metoder som t.ex. cementinjektering. Syftet med examensarbetet är att, för Vägverkets räkning, utvärdera tätningsmetoderna i tre olika tunnlar. Den första är Törnskogstunneln, som byggts för Norrortsleden norr om Stockholm, där cement- och keminjektering med Silica Sol använts tillsammans med tillsatsmedlet Xypex i olika kombinationer. Den andra är Löttingetunneln, också den en del av Norrortsleden, där klassisk cementinjektering använts. Sist är Ullbrotunneln, väster om Enköping, där tillsatsmedlet Penetron använts tillsammans med en kortare referenssträcka utan. Utvärderingen kommer att belysa respektive metod ur tätningssynpunkt och deras kostnader per meter för att kunna säga vilken som varit mest prisvärd. Data har samlats in i form av priser för de olika tätningskoncepten, vilka mängder som behövts och de geologiska förutsättningarna i form av vattenförlustmätningar ur kärnborrhål och injekteringsskärmar, samt RQD-värden från geologernas karteringar. Dessutom har en utförlig droppkartering genomförts under byggskedet av Ullbrotunneln för att bedöma hur mycket tätare sprutbetongen blir vid användning av Penetron som tillsatsmedel. Slutsatsen av undersökningarna är att användningen av Xypex både visat sig dyrare och sämre på att täta Törnskogstunneln än de sträckor av tunneln där klassisk injektering använts. Användningen av Silica Sol är svårare att dra klara slutsatser om då det i ena fallet visat sig täta bättre och kosta mindre än vanlig injektering medan det i kombination med Xypex var dubbelt så dyrt och ändå inte lika effektivt.Användningen av Penetron kan inte ses som helt framgångsrik då den inte lyckats täta Ullbrotunneln fullständigt. Även om droppet minskat kraftigt sen appliceringen av sprutbetongen har även referenssträckan utan Penetron minskat i dropp. Alltså går det inte att säga om Penetron gjort någon skillnad när ett lager vanlig sprutbetong tätar lika bra. I utvärderingen finns även en ansats till att sammanväga de olika förutsättningarna och resultaten av tunneltätningarna i en enda parameter för att öka jämförbarheten mellan olika projekt. Detta effektivitetstal, som parametern kallas, gav en ytterligare dimension till utvärderingen men behöver utvecklas mer innan den kan användas i verkligheten med tillförlitlighet.