Hur står det till med tron? : En kvalitativ undersökning om gudsbilder hos anställda i Svenska kyrkan.

Detta är en Magister-uppsats från Uppsala universitet/Teologiska institutionen

Sammanfattning:

Jag har i denna uppsats undersökt hur anställda inom Svenska kyrkans gudsbilder står i förhållande till de gudsbilder som går att utläsa i Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt i Kyrkoordningen för Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad på och inspirerad av Jan Trost. För att studien skulle falla inom ramarna för uppsatsens omfång gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans bekännelseskrifter som jag baserade på vilken relevans skriften har för anställda och medlemmar inom organisationen. Jag ville att det skulle vara skrifter som dels har hög igenkänningsfaktor och dels har ett historiskt arv som väger tungt. I mitt val av informanter satte jag kriteriet att det skulle vara anställda som ansvarar för undervisning, förkunnelse och mission i församlingarna och därmed är de som i huvudsak möter medlemmarna i samtal om Gud. Som stöd i min tolkning av vilka gudsbilder som bekännelseskrifterna samt kyrkoordningen ger uttryck för använde jag mig av ett antal skrifter ur en skriftserie om Svenska kyrkans bekännelsefråga som på olika sätt beskriver, tolkar och resonerar kring de texter som jag själv valt att studera.

I min analys av Svenska kyrkans gudsbilder utifrån valda bekännelsedokument har jag kommit fram till att dokumenten sällan använder sig av samma beskrivande ord. De dokument som gör detta mest frekvent är den apostoliska och den nicenska trosbekännelsen. Det har dock inte varit ett hinder i min analys att dokumenten i stort saknar gemensamma nämnare. Då beskrivningarna inte motsätter sig varandra har det snarare givit de uttolkade gudsbilderna så väl djup som bredd. Jag fann i min analys att Svenska kyrkan tror på en Gud som är treenig. Jag konstaterade också att den treenige guden är skapare, försonare och livgivare, något jag valt att kalla för ”grundläggande föreställningar”, d.v.s. de föreställningar som i någon mån går igen i flera av dokumenten som jag analyserat. Vidare har jag konstaterat att Svenska kyrkan också representerar en mängd sekundära föreställningar som jag menar fungerar som komplement till grundföreställningarna.

I analysen av mina informanters svar konstaterade jag att de delar Svenska kyrkans grundföreställningar om Guds treenighet och treenighetens egenskaper. Gällande

informanternas sekundära föreställningar så skiljde de sig i språkbruk från Svenska kyrkans gudsbilder, men jag såg ändå att det fanns många gemensamma nämnare, även om det också fanns viss diskrepans. I denna del av analysen återkopplade jag till språkets begränsningar och utmaningar. Dels uppstår problematik när jag tolkar informanternas svar eftersom vi har olika referensramar i förhållande till de begrepp vi använder, d.v.s. när jag talar om Gud så föreställer jag mig de egenskaper jag kopplar till Gud, medan informanten kan föreställa sig andra egenskaper än jag. Dels uppstår problematik att med begränsade medel, så som språket, försöka förklara och beskriva en Gud som de flesta informanterna upplever som obegränsad. Som jag redogjorde för i kapitel 1.6 har jag genomgående i min studie tvingats förhålla mig till just språkets begränsningar i förhållande till föreställningarna om Gud och konstaterade inledningsvis att så väl informanter som andra forskare på många olika sätt sätter ord på och förklarar denna problematik att tala om någon/ något som man uppfattar som obegränsat när språket och man själv är begränsad.

Jag konstaterade också att informanternas gudsbilder står i viss diskrepans med Svenska kyrkans gudsbilder, men att denna framför allt ligger på individuell nivå. Den enda gemensamma diskrepans som jag fann i min analys var att informanterna inte ger uttryck för att dela Svenska kyrkans uppfattning att Gud är så väl ett offer som en domare.

Min inledande hypotes och föreställning, att det skulle finnas diskrepans mellan personliga gudsbilder och de gudsbilder som organisationen i ovan nämnda skrifter representerar visade sig vara delvis riktig, men inte i den utsträckning som jag hade förväntat mig. Det jag ändå konstaterat är att det i denna studie är pedagogernas gudsbilder som i största utsträckning skiljer sig från Svenska kyrkans gudsbilder men att det finns vissa skillnader även i prästernas och diakonernas gudsbilder. Det jag också har kommit fram till är att skillnaderna framför allt ligger i med vilka ord man beskriver Guds olika egenskaper och i att vissa egenskaper utelämnas. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)