Kommunal revision : En studie om de förtroendevalda revisorernas oberoende

Sammanfattning: Bakgrund och problemformulering: Oberoendet inom kommunal revision är ett ämne som debatterats mycket under de senaste åren. Kritiken har kommit från flera håll men framförallt från media. Journalisterna menar att det inte är möjligt att med ett objektivt och opartiskt sätt granska egna partikamrater. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de förtroendevalda revisorernas oberoende i samband med Uppdrag gransknings uppmärksammade fall om Sveriges kommuner. Metod: Valet av metod har både en kvantitativ ansats och en kvalitativ. Kvantitativ i form av insamlade revisionsberättelser där vi har granskat och analyserat innehållet. Den kvalitativa delen innefattar intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunniga revisorer samt kommunfullmäktige. Referensram: Referensramen utgörs av teorier som återfinns i revisionsforskningen, grundläggande begrepp samt tidigare forskning. Empiri: Av samtliga granskade revisionsberättelser framkom endast en anmärkning som kunde kopplas till de fall Uppdrag granskning uppmärksammat. Genom intervjuerna fick vi en djupare förståelse om begreppet oberoende samt de tillfrågades syn på oberoende. Slutsats: Av de granskade revisionsberättelserna kunde en anmärkning kopplas till Uppdrag gransknings uppmärksammade fall. Detta innebär att det i studiens fall är 10% av händelserna som uppmärksammats av revisorerna. De intervjuer som ägt rum har givit oss en djupare förståelse kring begreppet oberoende, respondenternas syn på oberoende samt den kritik som ställts mot oberoende granskning.