Ett gestaltningsförslag till en del av lustträdgården vid Rosersbergs slott

Detta är en L3-uppsats från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Författare: Kristina Öst; [2008]

Nyckelord: Rosersberg; barockträdgård;

Sammanfattning: Rosersbergs slottsanläggning, vackert beläget mellan Stockholm och Uppsala intill Mälarens strand är ett slott med kunglig dispositionsrätt. Området är byggnadsminnesmärkt och förvaltas av Statens fastighetsverk.Räddningsskolans verksamhet finns idag i området, men har en oviss framtid där. Egendomen tillkom 1620 och har ett stort historiskt intresse, ur såväl byggnads-, trädgårds- som personhistoriskt perspektiv vilket det omfattande material som finns om platsen understryker. Det omgivande landskapets lätt kuperade skogsmark och slätter med åker- och betesmark bidrar till platsens höga naturvärden, men det expansiva industriområdet i öster är däremot ett hot. Parken och trädgården ger ett förvuxet intryck,strukturen med gångsystem och alléer finns kvar men i övrigt är det svårt att tyda spår av tidigare byggnadsverk eller kanalen. Den unika kombinationen av natur och kultur tillsammans med en variation av arkitektur, tidsskikt och användningsgrad samt både kontrasten och samspelet i anläggningen och till omgivningen gör platsen till ett viktigt rekreationsområde. Lustträdgården har förutom den ursprungliga anläggningen genomgått två stora förändringar som präglats av sina ägare och de arkitekter/ trädgårdskunniga de tagit hjälp av. Den ursprungliga renässansträdgården anlades på 1640-talet av Gabriel Oxenstierna sannolikt med hjälp av Simon de la Valleé. 1680-90 låter sonen Bengt Oxenstierna med hjälp av Nikodemus Tessin d.y. anlägga en barockträdgård, som höll mycket hög klass. Den andra stora förändring skedd under Karl den XIII:s tid på slottet, då den Engelska parken också anläggs på slutet av1700-talets. Den visar en mer nertonad lustträdgård, där den barocka utformningen börjat falla isär. Efter 1860 upphör det kungliga boendet på slottet och kom istället att användas av infanteriets skjutskola och sedan vidare av Civilförsvarsskolan, sedermera Räddningsskolan. Under denna period har lustträdgårdens tidigare prakt mattats ytterliggare. När jag besökt den centrala delen av lustträdgården mellan slottet, alléerna och Mälaren har jag fått en känsla av att något saknats. I mitt gestaltningsförslag har jag tagit fasta på det och försökt stärka platsens själ och karaktär samtidigt som jag vill förmedla platsens historia och skapa historia för morgondagen. Förslaget är en nyskapande restaurering och upplevelsen av platsen har spelat en viktig roll.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)