Tudelad proportionalitet vid mord - Kritik av en föreslagen straffskärpning

Sammanfattning: I skrivelsen Skärpt straff för mord presenterar Justitiedepartementet ett lagförslag som syftar till att förändra tillämpningen av påföljderna för mord. Förslaget innebär att samtliga fall av mord där försvårande omständigheter föreligger ska straffas med livstids fängelse. En stor del av dessa gärningar leder enligt gällande rätt och nuvarande rättstillämpning till ett längre tidsbestämt fängelsestraff. En förändring av lagstiftningen i enlighet med förslaget kan antas påverka rättsäkerheten och påföljdssystemets proportionalitet. Syftet med uppsatsen är därför att kritiskt granska Justitiedepartementets förslag utifrån principen om proportionalitet i påföljdssystemet. Framställningen begreppsdefinierar såväl proportionalitet som rättssäkerhet. Begreppen definieras genom att rättsvetenskaplig doktrin och rättspolitiska diskussioner studeras. Uppsatsen behandlar vidare det svenska påföljdssystemets historiska utveckling. Påföljdssystemets utveckling har de senaste decennierna inneburit ett avsteg från preventiva straffteorier, till en rådande ordning med proportionalitetsprincipen som central utgångspunkt för såväl lagstiftning som straffmätning. Kravet på proportionalitet i påföljdssystemet innebär att ett straff ska stå i proportion till det brott som bestraffas. Teorin om proportionalitet utgår från att bestraffning är samhällets sätt att klandra en brottslig gärning. Strafflängden för ett brott ska därmed ge uttryck för en gärnings klandervärde. För att analysera proportionaliteten i påföljdssystemet beskrivs gällande rätt för mord ingående. Enligt svensk rätt ska den som berövar någon livet dömas för mord till fängelse på viss tid, i 10 till 18 år, eller till livstids fängelse. Påföljdskonstruktionen för mord är således tudelad, med en åttaårig tidsbestämd straffskala och livstidsstraffet. Livstids fängelse anses vara det svenska påföljdssystemets hårdaste straff och som påföljd för mord är livstidsstraffet därför förbehållet de allra allvarligaste fallen. Sedan 2006 har livstidsdömda fångar givits en möjlighet att få sitt livstidsstraff omvandlat till ett tidsbestämt fängelsestraff. De bestämmelser som reglerar omvandlingsprövningen behandlas i samband med gällande rätt i uppsatsen. I kombination med omvandlingslagen konstateras den nuvarande straffskalan för mord främja en nyanserad straffmätning. En nyanserad straffmätning möjliggör att gärningarnas klandervärde återspeglas i de utdömda strafflängderna. Genom en analys nås därför slutsatsen att det idag gällande påföljdssystemet för mord uppfyller kravet på proportionalitet. Justitiedepartementets lagförslag skulle innebära att de fall av mord som enligt gällande rätt leder till ett längre tidsbestämt fängelsestraff istället ska straffas med livstids fängelse. Mer än hälften av alla fall av mord förväntas därmed leda till livstids fängelse. Uppsatsen analyserar därför hur den av uppsatsen definierade proportionaliteten i påföljdssystemet skulle påverkas utifrån de förväntade förändringarna. Enligt proportionalitetsprincipen ska den gärningens klandervärde kunna återspeglas i brottets strafflängd. Samtliga gärningar som straffas med livstids fängelse ges samma klandervärde, som en följd av att de givits samma straffvärde. Den nyansering av gärningarna som möjliggörs genom straffmätningen enligt gällande rätt riskeras därmed att gå förlorad. En trolig effekt av en förändring i enlighet med lagförslaget är följaktligen en försvagad proportionalitet. I framställningens analys uppdagas en komplexitet som följer av möjligheten att omvandla livstidsstraffet till ett tidsbestämt fängelsestraff. Genom att ett livstidsstraff tidsbestäms genom omvandling anses proportionalitetsprincipen upprätthållas. Vid en omvandling prövas dock kriterier som inte är direkt knutna till den gärning som straffats. I analysen av omvandlingsprövningen framgår det att ett omvandlat livstidsstraff ges ett straffvärde som inte uteslutande är baserat på gärningens klandervärde. Detta är ett tydligt avsteg från proportionalitetsprincipen. Det beskrivna avsteget från proportionalitetsprincipen är en effekt av mordparagrafens tudelade påföljdsdel. Uppsatsen ifrågasätter således huruvida livstidsstraffet är en lämplig påföljd i det svenska påföljdssystemet.