Högläsning som pedagogiskt verktyg

Sammanfattning: Sammanfattning:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur högläsning kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att utvecklaelevers språkinlärning samt hur högläsning kan användas för att stärka och lyfta fram såväl individen somgruppen. För att uppnå syftet utgick vi från metodvalet kvalitativa samtalsintervjuer samt kompletterande,kvalitativa direktobservationer. Respondenterna är fyra lärare i årskurs 1-3 från två olika skolor.Studien visar att respondenterna i likhet med den tidigare forskning vi tagit del av, är av åsikten att högläsning ärkan bidra till elevers språkutveckling. Lärarna på den ena skolan, skola A, arbetar efter en specifik metod som ärinriktad mot reflekterande läsning. Det är främst denna skola som arbetar på det sätt som den forskning vigranskat förespråkar. På den andra skolan, skola B, utgår de inte från någon speciell metod och arbetssättet är, ijämförelse med skola A, ostrukturerat och mindre genomtänkt. Grunden för språkutveckling genom högläsningär det sociala samspelet. Med läraren som modell förmedlar hon språkstrategier som utmanar och utvecklarelevens metakognition och literacy. I en klassrumsmiljö, där litteratur finns lättillgänglig och där eleverna tillåtsatt diskutera och dela tankar och åsikter med varandra, sker språkutveckling. För att detta sociala samspel skauppstå, krävs det att läraren planerar undervisningen på ett medvetet sätt med styrdokumenten somutgångspunkt.Högläsning bedrivs i stort sett i varje klassrum. Att genom denna studie belysa betydelsen av högläsningsinverkan på elevers språkutveckling samt individ- och grupputveckling, är av stor relevans för läraryrket.1