Symtomklausuler i personförsäkring - Ett kringgående av upplysningsplikten

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Sven Lundgren; [2003]

Nyckelord: Försäkringsrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: Den här uppsatsen behandlar symtomklausuler i personförsäkring. En symtomklausul är ett allmänt undantag från försäkringen, som avser sjukdomar som den försäkrade har redan när försäkringen tecknas men som inte bygger på upplysningar om den försäkrades hälsa. Symtomklausuler kan innebära ett kringgående av försäkringstagarens upplysningsplikt och öppnar en möjlighet för försäkringsgivaren att efter försäkringsavtalets ingående göra undantag i försäkringens giltighet och neka ersättning med hänvisning till en i avtalet förekommande symtomklausul. Symtomklausuler förekommer i försäkringsvillkor för olycksfalls- och sjukförsäkring, sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring samt kollektiv försäkring, dock inte i livförsäkring. Det finns två typer av symtomklausuler. Den första typen gör undantag för sjukdomar, kroppsfel eller psykisk utvecklingsstörning som har visat symtom innan en försäkring har tecknats. Den andra typen kräver inte att symtom har visat sig före tecknandet för att möjliggöra undantag. I gällande rätt saknas bestämmelser som inskränker tillämpningen av symtomklausuler. Tillämpningen av symtomklausuler kan förväntas förändras genom Ny försäkringsavtalslag (NFAL) som föreslås innehålla en bestämmelse som reglerar användningen av symtomklausuler. Bestämmelsen har hittills utretts i SOU 1986:56, Ds 1993:39 samt Lagrådsremiss Ny försäkringsavtalslag. Såväl enligt gällande rätt som enligt kommande lagstiftning har upplysningsplikt och bevisfrågor stor betydelse för tillämpningen av symtomklausuler. Det är däremot oklart om symtomklausulerer kan anses oskäliga eller oklara med stöd av 36 § avtalslagen och den s k oklarhetsregeln i 10 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Praxis avseende tillämpningen av symtomklausuler är inte särskilt omfattande och består huvudsakligen av nämndavgöranden. En viktig förklaring till symtomklausulers förekomst i försäkringsvillkor är försäkringstekniska aspekter. Slutsatsen dras att undantagen i form av symtomklausuler - med vissa begränsningar - antagligen måste tillåtas. Risken är annars att försäkringsgivarna sannolikt inte skulle meddela personförsäkring i samma utsträckning som idag eller kanske till och med upphöra med att meddela sådana försäkringar. Men en fortsatt tillämpning av symtomklausuler medför oundvikligen att försäkringstagare med sjukdomar, kroppsfel eller psykisk utvecklingsstörning som berörs av symtomklausuler riskerar att bli utan ersättning varför en rimlig lösning borde vara att staten tar ett ökat ansvar för de sist nämnda försäkringstagarna genom ett utbyggt socialförsäkringssystem. Det skulle gynna såväl de drabbade försäkringstagarna i form av större trygghet, försäkringsgivarna i form av bättre ekonomi och den del av försäkringskollektivet som inte drabbas av försäkringsfall genom att premien troligtvis skulle hållas på en rimlig nivå.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)