Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med hepatit C. En litteraturstudie.

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för hälsovetenskaper

Sammanfattning: Bakgrund: Omkring 130-150 miljoner människor runt om i världen är smittade med hepatit C-virus. Tidigare studier visar på att sjukdomen påverkar såväl den biologiska, sociala och psykiska hälsan samt har en negativ inverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Syfte: Att belysa centrala aspekter av den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med hepatit C. Metod: En strukturerad litteratursökning genomfördes för att hitta relevant litteratur. Åtta artiklar av såväl kvalitativ som kvantitativ design valdes ut och granskades utifrån granskningsmallar med syfte att avgöra deras kvalitet. Artiklarna analyserades sedan enligt Kristenssons beskrivning av en integrerad analys. Dessa åtta artiklar ligger till grund för resultatet till föreliggande studie. Resultat: Fyra övergripande kategorier identifierades och visar på att försämrad hälsorelaterad livskvalitet beror på stigma, kunskapsbrist, symptom och biverkningar samt oro inför framtiden. Hur sjukdomen påverkade patienternas sociala liv var en återkommande aspekt som behandlas genomgående i hela resultatet. Diskussion: Såväl stigma som kunskapsbrist lyftes fram som viktiga aspekter som påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten. Aspekterna kan antas leda till en försämrad vårdrelation mellan sjuksköterska och patient samt svårigheter att uppnå de egenvårdsbehov som patienten anser sig själv ha. Slutsats och kliniska implikationer: En framträdande bild som framkom var att kunskapsbrist leder till stigmatisering från såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patienterna själva och personerna i deras närhet. Därför identifieras information och utbildning i olika former som en viktig klinisk implikation.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)