VI OCH DOM I DENKRIMINALPOLITISKA DEBATTEN : En kritisk diskursanalys av debattartiklar av Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna 2020-2021

Sammanfattning: Med social konstruktivismen som filosofisk ansats kan samhället förstås som format genom vårt språk och enligt Fairclough kan kommunikation aldrig betraktas som neutral. Den statsvetenskapliga forskningen frångår ofta att belysa språkets betydelse för hur komplexa sociala fenomen framställs och förstås. Hur politiker i den kriminalpolitiska debatten uttrycker sig om de komplexa samhällsproblem kriminalitet och främst gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet påverkar hur människor uppfattar och förhåller sig till var och vilka som av människor i verkligheten uppfattas som en del av den svenska gemenskapen. Studiens syfte är att undersöka hur gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet framställs i den kriminalpolitiska debatten som Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna kommunicerar i svenska dagstidningar och om den bidrar till rasifieringsprocesser av ungdomar i utsatta områden. Vidare syftar studien till att belysa hur den kriminalpolitiska debatten kan användas av politiker för att kommunicera politisk handlingskraft och vilka demokratiska konsekvenser det kan tänkas få för medborgarna när den kriminalpolitiska debatten blir politiserad. De svenska dagstidningar som har valts ut är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter varvid debattartiklar skrivna av representanter för Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som berör gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet har analyserats. För att kunna uppfatta och förstå mönster och strukturer i texter som konstruerar sociala relationer och bidrar till ojämlika maktrelationer är studiens utgångspunkt kritisk diskursanalys. Diskurser kan definieras olika men kan sägas definieras genom de samtal och andra kommunikativa händelser som språket består i vilka skapar en slags norm genom historiska och sociala processer för vad som kan tänkas kommuniceras om ett visst fenomen. Diskurser kan enligt den kritiska diskursanalytiska hållningen tänkas få en närmast objektiv status för vilken människor kan uppfatta det som sanning. Resultatet tyder på att det med viss säkerhet går att påvisa upprätthållandet och reproducering av rasifieringsprocesser i den kriminalpolitiska debatten. Resultatet visar även på en stark neoliberal diskurs och en hållning om skärpta straff snarare än brottsförebyggande åtgärder som kan förklara uppkomsten av ungdomsbrottslighet- och gängkriminalitet i utsatta områden. De demokratiska konsekvenser som kunnat påvisats är främst en förstärkning av stigmatisering av segregerade områden vilket i sin tur även stärker den ojämlikhet som kan ses för boende i dessa lokalsamhällen.