Att knyta an under inskolning

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas uppfattning när det kommer till inskolning och anknytning. Vi vill undersöka hur pedagogerna upplever olika inskolningsformer samt hur pedagogerna arbetar för att skapa förutsättningar för barnen att knyta an. Teorin vi utgår ifrån i vår studie är Bowlbys anknytningsteori. Enligt Bowlby (2010) så anses anknytningen vara det viktigaste för barnets utveckling. Under inskolningen handlar det om att barnen ska skapa en anknytning till pedagogerna på förskolan och är då oberoende av vilken inskolningsmetod som man utgår ifrån. Vi använder oss utav kvalitativ forskningsmetod genom att vi har gjort intervjuer med förskollärare och barnskötare på olika förskolor (Niss & Söderström 2017). Deltagarna i vår studie använder sig ofta av ord som trygghet och skapa en god relation. Vi kan se att pedagogerna använder sig utav att skapa en god relation i samma bemärkelse som vi använder oss utav knyta an/anknytning. Resultaten i vår studie visar att pedagogerna har erfarenhet av mer än en inskolningsform men de flesta pedagogerna anser att den föräldraaktiva inskolningsformen är den inskolningsform som de upplevt har påverkat barnen minst på ett negativt sätt. Resultatet visar även att pedagogerna anser att alla barn är olika och har olika behov vilket i sin tur leder till att pedagogerna anser att inskolningen bör vara individanpassad. Pedagogerna i vår studie lyfter även vikten av trygghet och att trygghet är grunden till att kunna skapa en god relation. Pedagogerna i vår studie är inte helt överens om föräldrarnas roll men pedagogerna är överens om vikten av att vinna föräldrarnas förtroende och ha föräldrarna med sig redan från början.