”Men jag finns inte inom sjukvården! Jag är bara en medföljare” : upplevelser av hur sjukvården påverkade hanterbarheten i makars stödjande roll när deras hustrur behandlades för bröstcancer

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att beskriva hur makar till kvinnor med bröstcancer upplevde att sjukvården påverkade hanterbarheten och hade kunnat öka hanterbarheten i den stödjande rollen. Nio djupgående, semistrukturerade kvalitativa intervjuer ägde rum och kvalitativ, induktiv innehållsanalys användes för att analysera de transkriberade intervjuerna. Makarna som deltog i studien upplevde sig vara ett stöd för sina hustrur och den stödjande rollen upplevdes vara hanterbar men också förenad med en del krav. Sjukvården upplevdes kunna öka hanterbarheten genom att göra makarna delaktiga i vården av hustrurna. Sjukvården kunde även minska hanterbarheten genom att inte tillgodose makarnas behov av stöd. Genomgående efterfrågades information från sjukvården om hur makarna skulle kunna vara bättre stöd för sina hustrur. Även ökat psykosocialt stöd riktat mot makarna önskades från sjukvården. Om familjefokuserad omvårdnad hade tillämpats i större utsträckning hade möjligtvis hanterbarheten i den stödjande rollen kunnat öka ytterligare.