Innovativa metoder i stadsplanering och planerares syn på att använda dem

Sammanfattning: Ett centralt tema i stadsutveckling handlar om social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i den fortsatta förtätningen av städer. Den konventionella stadsplaneringens verktyg och arbetsätt beskrivs vara otillräckliga för att hantera stadens komplexitet, men samtidigt är det ofta dessa som används i rådande stadsplanering. Framtida städer är i behov av andra innovativa arbetsätt och lösningar som kan förutse den sociala dynamik som staden består av och för att nå hållbar stadsutveckling. Arbetets syfte är att identifiera, undersöka och analysera innovativa metoder som används i stadsplanering. Arbetet syftar till att relatera faktiska exempel på vad innovativa metoder kan innebära och åstadkomma, till hur de uppfattas av planeringsaktörer och initiativtagare. Undersökningen genomförs som en explorativ studie vilken tillåter en viss öppenhet inför arbetets utveckling. Studien av innovativa metoder utgör efter analys en sammanställning av tre studerade fall: Île de Nantes, Palace Quarter och Jubileumsparken. Resultatet visar att förutsättningarna för innovativa metoder och dess arbetsprocess styrs av olika bakomliggande processer. Intervjuresultatet illustrerar de olika motsättningar som finns i stadsplaneringens praktik, mellan vad vi behöver av en modern stad och de konventionella verktyg vi använder för att skapa den. Det finns även motsättningar mellan vad vi förstår är bra för en stadsutveckling och att det som byggs och utvecklas ska gå snabbt och vara så lönsamt som möjligt. Det finns ett intresse för att använda innovativa metoder i stadsplanering, men olika aspekter gör det svårt. Innovativa metoder bygger på att utgå från det befintliga på platsen, vilket formar de fysiska miljöerna samt resulterar i ett resurssparande. Det processinriktade arbetet tillvaratar värden i utvecklingen som är kopplade till människans identitet och hennes relationer till en plats. Planerarers mottaglighet för metoderna är stor men det går att identifiera flera hinder för att de ska kunna användas i praktiken. Dessa hinder kan beskrivas vara det höga tempo som finns i planeringen och att metoderna tolkas vara tidskrävande. Det processinriktade arbetet innehåller även utmaningar i hur det ska presenteras och kommuniceras till kunden eftersom arbetets slutresultat ibland är oklart. Metodernas arbetssätt har svårt att få plats i den konventionella planeringens ramar och redan inkörda system som visar sig präglas av vanor. För att metoderna ska kunna användas måste därför de vanemönster som finns i planeringen i viss utsträckning brytas, vilket kräver vilja och mod.