Svenskars attityd till populärlitteratur : En kvantitativ studie om dagens attityd gentemot populärlitteratur

Sammanfattning: Populärlitteratur har länge ansetts vara sämre än finlitteratur och därmed fått en lägre status. Detta resulterade i att människor fick en negativ attityd gentemot denna litteratur, och tog därför avstånd från den. Attityden gentemot populärlitteratur har dock förändrats på senare tid. Människor ska ha blivit mer öppna för den ”fulare” litteraturen och tankarna kring att populärlitteratur ska vara skadligt har försvunnit. Det råder dock delade meningar om hur positiv attityden verkligen är. Att det skett en förändring är tydligt, men hur stor förändringen är kan tyckas mindre tydligt. Ett exempel på detta är att Bob Dylan vann Nobelpriset, men det möttes av mycket kritik. Denna studie ämnar därför att undersöka hur attityden gentemot populärlitteratur verkligen är, med fokus på svenska medborgare som fyllde 18 senast år 2021. Undersökningen ämnar även att undersöka om attityden gentemot populärlitteratur påverkas av individens kön och mängd läsning. Forskning visar nämligen att respektive kön har olika läsvanor och att deras attityd ska variera kan därmed anses troligt. För att uppfylla detta syfte görs en kvantitativ enkätstudie, som skickas ut genom ett bekvämlighetsurval. Ett teoretiskt ramverk används även, i syfte att lägga en grund för undersökningen, samt diskussionen kring resultatet. En central teori är Richard A. Petersons teori om omnivoritet. Denna menar att attityden gentemot populärkultur (främst populärmusik) har förändrats sedan andra världskriget, på så vis att människor från den högre kulturen har blivit mer öppna för den lägre kulturen - de har blivit omnivora. Denna studie använder sig även av Pierre Bourdieus begrepp kapital och fält. Detta i syfte att begreppen är centrala, på så vis att undersökningen berör det litterära fältet. Begreppet kapital hör även ihop med den tidigare forskningen som inluderas, som menar att vissa saker (exempelvis kritik, litterära priser och litterärt värde) kan ses som bokens kapital, och att de därför påverkar hur människor ser på boken.  Denna undersökning visar att attityden gentemot populärlitteratur är positiv. Den visar även att kön inte tycks ha ett samband med attityden gentemot populärlitteratur, men att mängd läsning - när variabeln står för sig själv - har ett svagt samband. Resultatet diskuteras senare i relation till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. I diskussionen framgår det att undersökningens resultat inte går att lita på till fullo. Detta eftersom undersökningens resurser var begränsade, vilket medförde att urvalet hämmades och att frågan om representativitet och reliabilitet därmed kan ifrågasättas. Resultatet kan dock ses som en bra början och inspiration till vidare forskning, på så vis att den kan användas som en mall för vad som kan tänkas påverka attityden gentemot populärlitteratur, samt som ett bevis för att attityden gentemot populärlitteratur förmodligen har förändrats (dock går det inte att säga till vilken utsträckning).