Lersten med armering av hampa : Granskning av byggnadsmaterialets tryckhållfasthet, värmeledningsförmåga och ångpermeabilitet

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik; Högskolan i Gävle/Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik

Sammanfattning:

Föreliggande rapport behandlar det alternativa stommaterialet lersten. Lera är ett gammalt och traditionellt byggnadsmaterial vars kunskap och egenskaper har fallit i glömska. Detta har gjort att materialet och dess egenskaper generellt är okänt i dagsläget och problematik uppstår bland annat vid ansökan om bygglov. Regler och krav på produkter utvecklas ständigt och finns registrerade i en byggproduktförordning kallad CPR (Construction Products Regulation) som sammanställts av Europeiska unionen. Syftet med kraven är att alla material inom EU:s byggsektor ska jämföras och bedömmas utifrån samma förutsättningar via prestandadeklaration och CE-märkning. De dokumenterade materialegenskaperna underlättar den internationella handeln mellan medlemsländerna i EU. Aktörer i byggbranschen anser lera som ett otillförlitligt material då det råder brist på fastställda egenskaper. För att lera som byggnadsmaterial ska bli standardiserat och därmed klara EU:s krav behövs mer forskning om materialet. Denna studie syftar till att undersöka lermaterial med armering av hampa utifrån aspekterna tryckhållfasthet, värmeledningsförmåga och ånggenomsläpplighet. Studien utgår från lerstenar framställda från ett markområde utanför Gävle. Fyra varierande sammansättningar har undersökts med anledning att fastställa lerstenars egenskaper och armeringsmaterialet hampas inverkan på resultaten. Genom undersökning av de ovannämnda områdena samt kritiska granskningar av tidigare genomförda studier har tabellvärden inom vardera område fastställts.

De metoder som används är baserade på standardiserande metoder och inkluderar kvalificerade beräkningar. Resultaten har analyserats utifrån varierande densitet och sammansättningar där mängden hampa har betonats. Resultaten inom tryckhållfasthet konstaterades utifrån beräknade karakteristiska värden inom variationen 1,11–1,92 MPa och kan därmed efterliknas betonghålblock. Hampans egenskaper av att vara segt och hållbart förbättrar tryckhållfastheten vid porösa material. Inom värmeledning fastställdes att resultaten påminner om värmekonduktiviteten för sandfyllning på 0,4 W/m'K då lerstenarnas värmekonduktivitet varierade mellan 0,301–0,377 W/m'K. Skillnaden mellan samtliga lerstenars ångpermeabilitet är marginella då resultaten varierade mellan 3,63–4,06'10-6 m2/s. Resultaten i undersökningen möjliggjorde en teoretisk undersökning av risk för kondens i lerkonstruktioner där områdena tryckhållfasthet, värmeledningsförmåga och ånggenomsläpplighet samverkar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)