En mer queer stadsplanering : En studie av strategier för mer inkluderande rum

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Urbana och regionala studier

Sammanfattning: Städer är präglade av värderingar och politiska ideal, och genom sin utformning bidrar de till befästande och upprätthållande av normer. Offentliga miljöer uppmuntrar, likt staden som helhet, till ett för samhället önskvärt beteende hos stadens användare. Men där finns också grupper som har andra förutsättningar än vad normen förutsätter och som då får det svårare att tillfredsställa sina preferenser. Bland dessa grupper finns personer som identifierar sig som queer, det vill säga att inte vara heterosexuell och/eller ej tillhöra den binära könsuppdelningen. För personer inom denna minoritet, så som andra minoriteter, upplevs stadens gemensamma rum inte alltid som lika välkomnande. Detta då de i högre grad än personer som identifierar sig inom stadens normer, såsom Heteronormen, utsätts för trakasserier och våld i dessa rum. Men eftersom stadens form sätter ramarna för och påverkar användarnas beteenden kan det också vara ett redskap för att skapa förändring. Rapporten syftar till att undersöka vad en mer queer stad och stadsplanering kan innebära. Detta genom att granska rumspraktik med uttalat queert perspektiv i sökandet på insikter om strategier, vilka skulle kunna inspirera och informera stadsplanering som önskar skapa mer inkluderande offentliga rum. I kandidatarbetet har ett queerteoretiskt perspektiv använts vid analysen av konst- och arkitektkollektivet MYCKET:s rumsliga praktik inom fallet Clubscenen, ett projekt inom vilket deras uttalade mål var att utforska möjligheter att skapa mer inkluderande rum. Den övergripande strategin som användes var att synliggöra samtida och dåtida queera personer och deras perspektiv. Mer specifikt använde sig MYCKET av strategierna återberättande av queer aktivism och livsstil, iscensättande av queera miljöer och fysisk manifestation av queera uttryck. Dessa tre strategier används både separat, tillsammans och överlappande. Avslutningsvis diskuteras hur de strategier som MYCKET använde sig av skulle kunna inspirera och informera stadsplaneringen. Rapporten föreslår att stadsplaneringen arbetar med riktade medborgardialoger vilka etablerar trygga rum för minoriteter, såsom personer som definierar sig som queer, för att säkerställa att även deras perspektiv inkluderas i och tas hänsyn till vid stadsutveckling. Vidare bör ett mer normkritiskt perspektiv utvecklas och implementeras i stadsplaneringspraktiken, ett perspektiv som granskar och vid behov ifrågasätter underliggande värderingar som influerar stadsplaneringen. Rapporten föreslår också att införa minnesmonument till minne av queer aktivism i de redan byggda delarna av staden, samt att enstaka offentliga rum tillskapas utifrån den queera minoritetens önskemål och preferenser vid den fortsatta utvecklingen av staden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)