Digital tidssamordning av masshantering vid dammbyggnationer

Detta är en M1-uppsats från Lunds universitet/Byggproduktion

Sammanfattning: 3D-modeller är grunden i det som kallas BIM och är något som används mer flitigt inom byggbranschen men desto mindre inom anläggningsprojekt. BIM har utvecklats mer och mer för att underlätta samordningen av flera aktörer och lösa konflikter i olika faser och skeden. Med ytterligare dimensioner integreras även tid och kostnadsaspekten på projektet som resulterar i ett mer produktivt byggande. Gruvdammarna vid Aitiks gruvanläggning är ett fall där digitalisering av tidsplaner ännu inte har skett och där BIM inte används. Det finns i dagsläget inte någon tydlig samordning när kommer till de olika projektens tidsplaner vad gäller förflyttning av stora massor, massor som kommer att förflyttas kontinuerligt under projektens gång. Denna studie syftar till att underlätta för beställningsorganisationen när flertalet parallella entreprenörer hanterar större massförflyttningar under hela projektens tid. Det genom att få en ökad kunskap hur samordning kan förbättras med hjälp av digitala hjälpmedel och på ett lättöverskådligt sätt kunna förmedla det till inblandade parter. Syftet med denna studie är att undersöka förmågan att samordna flertalet aktörer och projekt, oberoende av varandra, inom samma anläggning. Samordning vad gäller tidsplaneringen för masshantering som kommer att krävas för respektive projekt. Detta kommer undersökas genom digitala hjälpmedel och analyseras i hur detta kan tas fram i en modell. Denna studie har genomförts genom att en fallstudie utförts på Aitik gruvdammsanläggning utanför Gällivare. Insamlad information kommer från intervjuer med sakkunniga respondenter samt en avslutande platsobservation som ett komplement till intervjuerna. Innan genomförandet av fallstudien utfördes en litteraturstudie för att samla in teori med anknytning till ämnet. Baserat på information från fallstudien och teori från litteraturstudie har analys skett i form av modellering som en andra metod i studien. Genom digitalisering kommer man bort från pappershantering vilket kommer resultera i en modell som är flexibel och anpassningsbar för inblandade parter samt att modellen kontinuerligt uppdateras. Det leder till att alla inblandade parter tillhandahålls korrekt och samma information. Med rätt information från alla ingående samt en god kommunikation finns det potential att utforma en modell som är enkel att manövrera och som kommer ge sanningsenlig information. Den mest kritiska parametern för framtagning av en gemensam modell idag är att kunna räkna ut mängden anrikningssand som finns tillgänglig och på så sätt hela tiden vara uppdaterad med tillgångarna för att på bästa sätt kunna leva upp till behovet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)