Konvertering av industrilokaler till bostäder

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap; Högskolan i Jönköping/JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap

Sammanfattning: Syfte: För att motverka den rådande bostadsbristen krävs alternativa sätt till nybyggnad som kan skapa bostäder. Konvertering av olika former av lokaler till bostäder är ett sådant alternativ. Runt om i Svenska före detta industristäder står tomma industribyggnader som har goda kvaliteter men som är svåra att finna en ny användning för. Denna studie utreder vilka möjligheter och problem som är sammankopplat med konverteringen av industrilokaler för att sedan hitta strategier som kan underlätta processen och kombinera bevarandet av gamla byggnader med skapandet av fler bostäder Metod: För att ta del av tidigare forskning användes litteraturstudie som första datainsamlingsmetod. Detta kompletterades med dokumentanalys och intervjuer. Dokument som analyserats är från boverkets byggregler och intervjuerna har utförts med byggherrar och arkitekter på tre pågående konverteringsprojekt. Utöver intervjuerna från insatta i projekten har även en intervju utförts med stadsarkitekten i Norrköping. Resultat: Konverteringen av industrilokaler är en kostsam process där oväntade utmaningar för varje projekt är vanligt förekommande. Ofta finns det från kommun och länsstyrelse även krav på att bevara kulturella och historiska värden vilket komplicerar processen. Att dessutom uppnå de krav och regler som ställs på bostäder leder till dyra lösningar. Resultatet av en konvertering av detta slag är dock unika boenden som ger ett nytt uttryck för såväl byggnad som område samtidigt som man undviker de utsläpp som medföljer rivning och nybygge. För att underlätta konverteringen av industrilokaler till bostäder ges förslagen: nytt regelverk för konverteringar, en lagstiftning om miljöpåverkan och ekonomisk subvention. Konsekvenser: Förslag och strategier som studien har tagit fram är i linje med vad som föreslagits i tidigare forskning, nämligen att det bör ske en förändring i byggregler och lagstiftning gällande just konverteringar till bostäder. Dessa förändringar bör även beakta byggnader där det finns historiska och kulturella kvaliteter som bör bevaras och väga dessa mot byggregler. Att utreda hur ett regelverk som detta bör se ut rekommenderas till framtida forskning. Begränsningar: Arbetet är avgränsat till konverteringen av industrilokaler till bostäder och de möjligheter och problem som finns med sådana projekt. Fallstudien har utförts på tre konverteringsprojekt som alla ligger centralt och har i mindre eller större utsträckning arkitektoniska värden som man vill bevara. De byggregler som varit i fokus är utemiljö, buller, tillgänglighet och dagsljus.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)