Kineseri i kontext : Bruket av Kina slott som lustslott på 1700-talet och som kulturarv idag

Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att undersöka Kina slott som det fungerade under sin uppkomst och hur det fungerar som kulturarv idag, med fokus på vilken blick tillbaka på 1700-talet som Kina slott idag aktiverar. Slottets användning under 1700-talet och de ideal som ledde fram till dess tillkomst, ställs emot de ideal som förmedlas i dagens iscensättning av Kina slott. Min metod är en fältstudie, där både slottet i sig exteriört och dess bruk som kulturarv idag undersöks. Som teoretisk utgångspunkt används en modell där historiebruk beskrivs utifrån sitt förhållande till dels historiska fakta, dels hur pass besökaren tilltalas som samhällsmedborgare eller som individ. Text- och bildanalys av skyltar och av presentationsmaterial av Kina slott på webb och i tryckt material utförs, med inriktning på avsändarna Kungahuset och Stockholms officiella turistbyrå. Slottet i sin kontext i parken studeras också. Uppsatsen är disponerad i två kapitel där det första undersöker Kina slott i sin historiska kontext och i förhållande till liknande anläggningar i Europa, och det andra analyserar dagens bruk och presentationsmaterial om slottet. Resultaten visar att tillkomsten av Kina slott var driven av önskan att närma sig en internationell hovkultur. Samtidigt som Kina slott tillkom i en uppenbart internationell kontext med ett lekfullt bruk av kinesisk kultur, presenteras det idag av kungahuset ur ett svenskt nationellt perspektiv med ett samhällsfostrande och antikvariskt tilltal. Kina slotts fantasifulla rokokofasader manifesterar också andra ideal än den idag kanoniserande bilden av svenskt 1700-tal.