Gestaltning av entréområden för offentliga byggnader

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Sammanfattning: Akademiska Hus håller tillsammans med Luleå tekniska universitet på att utveckla ett nytt kvarter på universitetsområdet i Luleå idag. Det nya kvarteret som går under arbetsnamnet Deltakvarteret befinner sig fortfarande i ett tidigt skede i byggprocessen och det finns därmed ingen färdig utformning av kvarteret och den kommande byggnaden idag. I dagsläget finns endast ett flertal skissförslag på hur kvarteret skulle kunna utformas. Syftet med det här examensarbetet var därmed att undersöka hur ett entréområde kan gestaltas samt att ta fram specifika riktlinjer för hur Deltakvarterets nya huvudentré kan utformas. För att besvara forskningsfrågorna och uppfylla studiens syfte utfördes en litteraturstudie samt en platsanalys av den plats där den nya huvudentrén till Deltakvarteret ska placeras. Litteraturstudien hade tre olika perspektiv: entréns betydelse genom tiderna, vilka regelverk som styr utformningen av entréer i Sverige idag samt hur det nordiska klimatet i Sverige påverkar utformningen. Platsanalysen utfördes utifrån Jan Gehls analysmetod 12 kvalitetskriterier vilken bygger på en checklista för att bedöma hur välfungerande och inbjudande det offentliga rummet är. Syftet med platsanalysen var att undersöka de styrkor och svagheter som det blivande entréområdet har idag för att ta fram riktlinjer som kan stärka eventuella svagheter. Litteraturstudien visade på att entréer till byggnader har varit av stor betydelse genom tiderna då den bland annat har fungerat som ett sätt att visa på den status och makt som byggnadens invånare har i samhället. Däremot har dess utseende varierat efter de rådande arkitektoniska stilarna samt byggnadsteknikerna. Litteraturstudien visade även att det finns ett antal regelverk att förhålla sig till vid nybyggnation av en entré i Sverige idag, där framför allt Boverkets föreskrifter och allmänna råd är tillämpningsbara på entréer. Dock är de krav som ställs i BBR inte alltid tillräckliga och det kan därmed krävas ytterligare anpassningar för att uppnå en bra tillgänglighet. I nordiska klimat krävs det att utformningen av både entréer och byggnader i sin helhet tar hänsyn till klimatet för att undvika de negativa aspekter som vinterklimatet annars kan medföra. Tre viktiga aspekter som identifierats var att hålla de varma temperaturerna inomhus och de kalla utomhus, skapa skydd mot kalla vintervindar samt att släppa in vintersolen i byggnaden. Gehl-analysen visade på att den studerade ytan till största del uppnådde en acceptabel nivå för de tolv kvalitetskriterierna enligt metoden, men att vissa åtgärder fortfarande krävs för att uppnå ett lyckat stadsrum. De åtgärder som krävdes var bland annat att skapa mer skydd mot obehagliga sinnesupplevelser samt att skapa fler möjligheter att stå och sitta ned i stadsrummet.  Studiens bidrag är att sammanfatta och lyfta de aspekter som är viktiga att ha i åtanke när en ny huvudentré till en offentlig byggnad utformas i Sverige idag, där såväl styrande regelverk för entréns utformning och de anpassningar som krävs för det nordiska klimatet som entréns betydelse för en byggnad inkluderas. Studien har även bidragit till att ta fram riktlinjer som Deltakvarteret kan förhålla sig till vid utformningen av dess nya huvudentré.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)