GENOMSLAGSKRAFTEN FÖR TEKNISKA PLATTFORMAR I BOSTADSPRODUKTIONEN : En studie av användning, verktyg och attityder

Sammanfattning: Byggbranschen står inför en återkommande produktivitets- och kvalitetsproblematik. Plattformar är en central del i det industriella byggandet som är ett strategiskt utvecklingsområde som strukturerar tekniska lösningar, processer och produktionsmetoder inom ett företag. Effekterna är bland annat effektivare arbetsmetoder, skalfördelar och en förutsägbarhet i processerna som mångt och mycket i teorin skulle kunna avhjälpa delar av den rådande produktivitets- och kvalitetsproblematiken i branschen. Dock går det att ifrågasätta om plattformar lyckats nå sin fulla teoretiska potential och genomslagskraft i branschen.Syftet med detta examensarbete är att skapa bättre förståelse av varför branschen inte får ut mer effekt av plattformar i byggproduktionen. Detta genom att i kontexten av byggföretaget NCC:s byggproduktion beskriva och förklara användandet av attityder och verktygen kopplat till NCC:s tekniska bostadsplattformar.En litteraturstudie har utförts och företagsintern dokumentation har använts för att kartlägga befintliga erfarenheter och kunskaper inom det industriella byggandet och NCC:s tekniska plattform. För att nå kunskap och erfarenheter om produktionens plattformsanvändande, har åtta plats- och projektchefer intervjuats tillsammans med en bakgrunds- och referensintervju av en specialist och chef inom projektering- och installationsstyrning.NCC:s tekniska bostadsplattform kan i teorin definieras som en teknikplattform. Plattformen försöker möta kunders krav när kunden kommer in någonstans i projekteringen (ETO), även om kunders krav kan komma att utvecklas och förändras med tiden. Plattformen är i stort projekteringsledd och består till stor del av projekteringsanvisningar på komponentnivå med ett något begränsat fokus på standardiserade produktionsmetoder. Dock uttrycker majoriteten av de intervjuade projekt- och platscheferna ett behov av standardiserade arbetsberedningar. Intervjuer och teori tyder på vikten av att involvera och skapa en delaktighet och ägandeskap i dessa processer och standarder.    Användandet i produktionen beror till stor del på i vilken omfattning projekteringen har skett utifrån plattformen. Utan att veta den exakta implementeringsgraden, uttrycks ett förändrat och minskat användande av plattformen. Två vanligt uttryckta förklaringsmodeller som förklarar varför styrningen mot plattformen har minskat är att det inte längre är ett krav att arbeta utifrån plattformen och att plattformen inte har utvecklats tillräckligt mot den upplevda förändrade beställarrollen. Analysen visar att i teorin betyder det att det finns en dålig koppling mellan process- och teknikplattformen, då ett föråldrat kund- och marknadsfokus riskerar att göra det svårare för plattformen att säljas in hos kunder, implementeras och utvecklas. Att ha en systematisk erfarenhetsåterföring från byggprojekten till plattformen som skapar en kontinuerlig innovations- och kunskapsackumulation är minst lika viktigt som att ha ett aktuellt utbyte mellan process- och teknikplattformen. Produktionspersonalens inställning till plattformen beror även på hur väl erafenhetsåterföringen fungerar.  Denna studie visar att användandet, verktyg och attityder är nära sammanflätade och beroende av varandra. Plattformen är ett viktigt verktyg som skapar uppskattade effekter i produktionen, som i allmänhet skapat grundläggande positiv attityd och acceptans till plattformen hos samtliga projekt- och platschefer. Dock exemplifierar samtliga respondenter en historisk men även rådande problematik hos vissa tveksamma lösningar och beskrivningar inom plattformen. Om plattformen inte är uppdaterad ändras attityderna snabbt och historiska fel ekar länge i produktionen. Negativa attityder går att koppla till utvecklingen, kommunikationen eller utbildningen inom plattformen, vilka alla är nära sammankopplade med erfarenhetsåterföring, involveringen av produktionspersonal, och kopplingen mellan teknik- och processplattformen.Det krävs fortsatt forskning för att förklara hur produktionen ska använda plattformar på ett effektivt sätt. Stort fokus ligger på projekteringen men inte på ett produktionsanvändande. Istället behövs ett mer tvärvetenskapligt angreppsätt som lämnar mer plats för det mänskliga samspelet i produktionen och hur plattformar bör användas i produktionen.