Vem tog initiativet och vad blev resultatet? : En studie kring Försvarsmakten bidrag till samhällsstöd under coronapandemin

Sammanfattning: När det vid årsskiftet 2019-2020 rapporteras i media om ett nyupptäckt virus i Kina som börjar spridas, anade inte många vad som sedan skulle hända under året. Människor dör i hög takt och viruset som får folknamnet Corona hittar till Europa och Sverige i januari 2020. Vid denna tidpunkt har diskussioner inom FM (Försvarsmakten) startat om vad det kan komma att innebära och om FM kan bidra på något sätt till civila samhället. Till HKV (Högkvarteret) börjar olika begäran om stöd komma in från kommuner och regioner. Det resulterar kort därefter att Överbefälhavaren (ÖB) ger order om att flytta och upprätta ett, som det fortfarande kallas, ”fältsjukhus” i Ärna, Uppsala. Region Stockholm önskar sedan få det upprättat på Älvsjömässan istället. Vid ungefär samma tidpunkt begär VGR (Västra Götalandsregionen) stöd av FM med att få ett fältsjukhus vid Sahlgrenska Östra sjukhuset i Göteborg. Sjukhuset får namnet Kronan. Det byggs upp under ledning av personal från FömedC (Försvarsmedicincentrum) med hjälp av bland annat Hemvärnspersonal som råkat vara inkallade på övning i Göteborg under samma tidpunkt. Kronan överlämnas till VGR en vecka efter order med 20st IVA-platser och 50st vårdplatser. FM har byggt tält, inrett med värme, belysning, vatten och övrig infrastruktur och skötte driften medan civila sjukvården stod för den medicintekniska utrustningen och sjukvårdspersonal. I Kronan vårdas patienter under ett par månader, till skillnad mot det i Älvsjö som inte användes. Kronan står upprättat fram till slutet av augusti då beslut om avveckling tas. Den civila sjukvården har då hunnit ställa om och utöka antalet IVA-platser inom sina ordinarie lokaler. Denna studie om FM stöd till civila samhället har tittat på frågeställningar inom förvaltning samt lednings & organisationsfrågor. Fokus har varit Kronan men till delar omfattar studien övrigt samhällsstöd ur FM perspektiv. Vi har genomfört intervjuer av personal inom FM och från VGR i olika befattningar och organisationstillhörighet. Den insamlade datan har analyserats dels mot den Svenska förvaltningsmodellen och lagstiftning, dels mot Bolman & Deals fyra nya perspektiv på organisation och ledarskap. Erfarenheter och lärdomar från denna studie bör komma till nytta för främst FM inför förberedelser och genomförande av stödinsatser i framtiden. De slutsatser som kommit fram i analyskapitlet har lett till ett antal rekommendationer till FM och förslag till vidare forskning. Ett urval av slutsatserna är bland annat att: De ekonomiska regler som styrs av nuvarande lagstiftning inte är praktiskt tillämpbara under fredstida nationell krishantering. Inte heller FM interna administration är inte anpassad eller tillräckligt flexibel för att medge effektiv krishantering. Den svenska förvaltningsmodellen med horisontell myndighetsstruktur med sektoriserat ansvar i ”stuprör” hindrar eller osynliggör mandat och beslutsrätt vilket försvårar effektiv krishantering. Den materiella beredskap som fanns för ett antal år sedan saknas i dagens krishanteringsorganisation. En hög ambition och lösningsvilja har genomsyrat all verksamhet. Detta har huvudsakligen gjort att stödinsatserna löpt på väl, men i vissa fall har den höga ambitionen gått över till att medföra förseningar och hinder för en effektiv och ekonomisk hantering. Kunskapen inom FM egen organisation med olika ansvarsområden är inte tillräckligt bra.