Pentatoniska skalans betydelse för undervisningen i waldorfskolan

Detta är en L3-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap

Sammanfattning:

Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förståelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. Utgångspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju där fyra waldorflärare har berättat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlägga följande frågeställning: Hur man använder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs.

Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger använder sig regelbundet av pentatoniska sånger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass är pentatoniska melodier dominerande. Om man läser i waldorfskolans kursplan om ämnet musik står det att fr.o.m. åk 1 spelar man flöjt och sjunger sånger ur våra egna folkliga skatter och övriga världens folkmusik. Detta ingår som en viktig del i den vanliga undervisningen. I undersökningen visar det sig att samtliga lärare är väl insatta och inspirerade av den pentatoniska skalans historiska bakgrund i sin undervisning. Det framkommer också att detta har en indirekt betydelse för undervisningens upplägg och innehåll. Man finner spår av detta i lärarnas berättelser, tankar och funderingar kring pentatoniken, hur de förhåller sig till skalan och hur de använder sig av den rent didaktiskt. Utifrån de tolkningar som gjorts från intervjuerna förefaller det som att arbetet med pentatoniken i de lägre klasserna på waldorfskolor utförs på ett medvetet sätt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)