Kontrollstyrsystem och Organisationellt Lärande : en sambandsanalys

Detta är en Kandidat-uppsats från Företagsekonomiska institutionen

Författare: Karl-viktor Engström; Lena Löthman; [2005]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Organisationer har under lång tid fått symboliseras av en pyramid som styrs från toppen av en person som besitter makten. Men att styra och kontrollera organisationer på ett sådant sätt fungerar bäst i okomplicerade situationer. Under senare års internationalisering verkar organisationer idag inom många olika typer av miljöer och omgivningar som ständigt förändras. Detta har medfört att det blivit mer komplicerat för organisationen att skapa och bibehålla sin kontroll. För att erhålla den organisationella kontroll som krävs i dagens organisationer använder dessa sig av olika kontrollstyrsystem. Anpassningen till den föränderliga miljön kan underlättas med hjälp av ett bra organisationellt lärande. Det råder oenighet mellan forskare om hur sambanden mellan kontrollstyrsystemen och det generativa organisationella lärandet egentligen ser ut. Om det råder ett samband mellan dessa två företeelser och detta samband kan kartläggas så kan kontrollstyrsystemets design anpassas därefter, så att den, på ett positivt sätt, kan bidraga till organisationens lärande istället för att hindra det. Därigenom ökar chanserna för organisationen att agera effektivt och på så vis överleva i en föränderlig miljö. Denna uppsats behandlar de eventuella förhållanden som råder mellan kontrollstyrsystem och organisationellt lärande. För att analysera fram dessa samband har vi jämfört olika forskares teorier och åsikter för att på så vis se likheter i deras synsätt. I analysen använder vi oss av Kloots typologi av kontrollstyrsystem och organisationellt lärande och kombinerar denna med vår egen nya modell som behandlar Hubers fyra teoretiska begrepp som utgör organisationellt lärande som en kunskapscykel . Vi ställer oss frågande till om det är många företag som tillämpar sig av en kombination av kontrollstyrsystem och organisationellt lärande. Svaret är nog att det ofta blir kriser innan man kommer till skott med en strategiförändring och att många i beslutsfattande positioner har tankebanor som är mycket svåra att bryta. Strategiförändringar som inte sker i kriser sker oftast då en ny vd tillträder, det vill säga double loop learning sker alltså inte i den utsträckning som är önskvärt, men dagens föränderliga omgivning kräver mer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)