Gestalta för vardagsrörlighet : ett gestaltningsexempel i Folkparken i Lund

Detta är en Master-uppsats från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Stillasittande är ett stort problem och dagens fysiska miljöer stödjer inte vardagsrörlighet i den omfattning som behövs. Situationen bidrar till att fler och fler har en ohälsosam livsstil där sjukdomar som är starkt kopplade till fysisk inaktivitet kostar samhället stora summor. Det behövs miljöer som underlättar en fysiskt aktiv livsstil vilket innebär att vi som landskapsarkitekter kan vara med i arbetet för en hälsosammare framtid. Målet med vårt arbete har varit att redovisa ett gestaltningsexempel som visar hur man kan gestalta för att främja vardagsrörlighet. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur vardagsrörlighet kan analyseras och prövas i planeringen. Detta har skett med hjälp av gestaltningsverktyg, som framkommit i kunskapsinhämtningen och undersökts i referensprojekt och platsanalyser. Gestaltningsexemplet är gjort i Folkparken i Lund, som upplevts vara en park där lite fysisk aktivitet förekommit. Koncept har varit att förändra gång- och cykelstrukturer mellan parken och dess omgivning, men även inom parken. Gestaltningsexemplets andra del har gått ut på att skapa detaljer i parken som omsorgsfullt gestaltats för att smälta in på platsen och kännas som en självklar del av parken. De ska höja parkens intryck och stärka identiteten, vilket ska bidra till att besökaren stannar upp och vistas i parken en längre stund. Målet med gestltningsexemplet har varit att bevara Folkparkens rika vegetation och historiska karaktär, men samtidigt skapa en plats som känns ny och intressant. Vardagsrörlighet är ett begrepp som innefattar många aktiviteter vilket innebär att det inte finns ett enda sätt att planera för den. De åtta gestaltningsverktygen; funktioner, skick, tillgänglighet, identitet, tydlighet, säkerhet, interaktion och stimulans, som använts i gestaltningsarbetet är breda begrepp som inte nödvändigtvis ger någon fysisk form. Det innebär att gestaltningsverktygen är öppna för tolkning och kan därför se annorlunda ut beroende på vem som använder sig utav dem, eller vilken plats de används på.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)