Avelsföreningens hingstdepå : kan ändrat ägande av avelsverksamheten skapa mervärden?

Sammanfattning: Avelsföreningen Hingstdepå (AHAB) grundades 1975 och är ett helägt dotterbolag till den ideella föreningen Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT). Föreningen riktar sig mot uppfödare av travhästar och är uppbyggt enligt den traditionella kooperationsformen, dvs. den kännetecknas av bl.a. kollektivt ägt eget kapital, öppet medlemskap och demokratisk styrning. Hingstdepåns uppgift är att tillhandahålla avelshingstar för dess medlemmar. Denna studie syftar till att utreda hur olika kooperativa ägandestrukturer påverkar företaget och medlemmarnas nytta av det. Fyra stycken helt skilda ägarformer valdes ut för analys. Dessa är (1) kollektivt ägande genom föreningen, dvs. den nuvarande formen, (2) helt individualiserat ägande enligt en modell, som är vanlig i USA, (3) en blandform, där föreningen finns kvar som delägare samtidigt som också enskilda medlemmar och andra delägare kan förekomma samt (4) en total utförsäljning av Hingstdepån. Det empiriska materialet har insamlats genom ett frågeformulär som skickades till 390 av medlemmarna i föreningen. De medlemmar som betäckte minst ett sto under 2004 sorterades ut och av dessa skickades formuläret till var tredje. Studien bygger främst på transaktionskostnads-, äganderätts- och agentkostnadsteori. Teorierna används för att analysera vilka problem som kan finnas med de olika ägarformerna, under vilka förutsättningar de är ekonomiskt försvarbara och vilka faktorer som påverkar deras effektivitet. Resultatet av studien visar att Hingstdepån med dagens ägandestruktur fyller en funktion för en majoritet av medlemmarna. De upplever relativt stora transaktionskostnader inom branschen och de flesta svarar att Hingstdepån på något sätt bidrar till att förbättra deras ekonomiska villkor. Liksom inom de flesta traditionellt organiserade kooperativa företag kan man utläsa att det i Hingstdepån finns agent- och äganderättskostnader. Dessa begränsas dock av ett litet eget kapital och en ganska homogen medlemskår med stora kunskaper om branschens funktion. Hingstdepåns viktigaste funktion för medlemmarna torde vara företagets roll som prisdämpare på marknaden. Medlemmarnas uppfattning om företaget tyder på att man historiskt lyckats bra med denna roll. Idag finns dock ett hot mot denna funktion. Hingstdepån har de senaste åren inte haft ekonomiska förutsättningar för att kunna nyinvestera, och det ser inte heller ut som man kommer att få det inom de närmaste åren. Ett annat hot är den kraftigt reducerade marknaden. Detta ökar riskerna med att investera i avelshingstar, och minskade intäkter försvårar nyinvesteringar ytterligare. Studien visar att det finns många positiva effekter med att individualisera ägandet i hingstarna. Intresset för denna ägandeform är dock relativt litet. Speciellt bland de riktigt små uppfödarna, vilka också utgör majoriteten. Vad ointresset beror på och hur stort det egentligen är går dock inte med någon stor säkerhet att fastställa på basis av enkätresultatet. Denna ägandeform torde dock vara ett intressant alternativ för Hingstdepån att utveckla och testa intresset för framöver.